Ordningsvakterna ska få ökade befogenheter. Det har riksdagen beslutat. Lagen börjar gälla från och med nästa år, och förändrar delvis ordningsvakternas uppgifter.
Bland annat ska ordningsvakterna ges större befogenheter att avvisa människor.
I dagens lagtext står att en omhändertagen person ska lämnas till närmsta polis så snart det går. Med den nya lagen får vakterna möjlighet att transportera den omhändertagna personen till en plats som polisen aviserat. Ordningsvakterna ska också få beslagta alkohol och ”upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet”.
Regeringen konstaterar att dagens lagstiftning kring ordningsvakter inte är ändamålsenlig. Det är svårt att invända mot det.
Som det konstateras i lagrådsremissen har behovet av ordningspersonal ökat. Detta beror på en ökad förväntan att samhället ska förebygga brott och stök, och en förändrad demografi med växande utanförskapsområden som orsakat ”omfattande ordningsproblem”. I dag är det inte bara fotbollsmatcher, rockkonserter och andra offentliga tillställningar som kräver ordningsvakter. På akutmottagningar, i gallerior och i kollektivtrafiken – och i hela bostadsområden – har, som lagrådsremissen konstaterar, ”efterfrågan på ordningshållning” ökat.
Vad det betyder i praktiken är att trygghet och ordning inte kan säkerställas på många offentliga platser utan uniformerad personal. Förr kunde asocialt beteende ofta regleras genom att den ”vanliga” vuxenvärlden upprätthöll normer för hur man får bete sig. Bråkiga ungdomar har alltid funnits.
Skillnaden är att en skarp tillsägelse från en vuxen i närheten inte alltid biter på dagens ungdomsstök. Den tonåring som inte respekterar vuxenvärldens – kanske inte ens sina egna föräldrars – auktoritet kommer inte att motvilligt foga sig vid en tillrättavisning, utan i värsta fall se det som en provokation.
Vittnesmålen om personer som sagt till stökiga grabbgäng och råkat illa ut är många. Exempelvis blev en pappa i Lund förra året misshandlad framför sin familj utanför ett badhus efter att han anmält att två pojkar dragit ned bikinitrosorna på hans elvaåriga dotter. Förra våren blev en anställd misshandlad på Bergsjöns bibliotek efter att ett gäng ungdomar som betett sig illa fått en tillsägelse. Svensk handel larmar om att våld och hot mot butikspersonal ökar.
Utan starka sociala normer kommer trygghet och ordning att behöva upprätthållas på annat sätt. Och vi kan inte ha poliser framför varje mataffär. Polisen är redan överbelastad. Att ge ordningsvakterna ökade befogenheter kan därför ses som ett nödvändigt ont. Medborgarna har rätt att känna sig trygga.
Men det innebär inte att ”ordningsvaktssamhället” på något sätt är en positiv utveckling. Att behovet ens har uppstått är i sig ett politiskt misslyckande. Och det finns risker med att låta ordningsvakter, som arbetar under polisens befäl men som ofta är anställda av privata bolag, sköta en allt större del av trygghetsarbetet. En polisutbildning tar tre år att genomföra. En ordningsvakt har totalt två veckors utbildning.
Om nu ordningsvakterna ska ta ett allt större ansvar, måste utbildningen bli betydligt längre och mer omfattande. En ordningsvakt måste kunna hantera besvärliga situationer på ett korrekt sätt, utan att riskera sin egen och andras hälsa. Därtill är ett korrekt bemötande och nolltolerans mot rasism, sexism och maktfullkomliga attityder avgörande.
Låt gå att det blir enklare för polisen att använda sig av ordningsvakter på torg, i gallerior och på badhus. Men där får det vara stopp. Att ge ordningsvakter fler och fler befogenheter får inte bli ett sätt att hantera krisen inom polisen. För i så fall är det svårt att tala om ett statligt våldsmonopol.
LÄS MER: Göteborgs stad understödjer i praktiken polishatet i förorten
