Med ett nytt år kommer ofta löften om att leva ett mer hälsosamt liv. Att förbättra sin hälsa genom att gå ned i vikt eller äta hälsosammare är det vanligaste nyårslöftet i Sverige. Men det är inte alltid enkelt. Kanske är det svårare än någonsin.
Enligt Livsmedelsverket riskerar en fjärdedel av alla svenskar att bli sjuka eller dö i förtid på grund av dåliga matvanor. Myndigheten förutspår att en lika stor andel kommer att lida av fetma år 2025. I dag väger en majoritet av alla svenskar för mycket. Mest oroande är utvecklingen för barn, eftersom förekomsten av fetma och övervikt ökar snabbare i de yngre åldersgrupperna jämfört med vuxna.
Det kommer att få stora konsekvenser i framtiden i form av ett stadigt ökande – och kostnadsdrivande – vårdbehov för livsstilsrelaterade sjukdomar. Redan i dag kostar fetma samhället 70 miljarder per år i form av utebliven produktion och sjukvård. Men det är inte bara den ekonomiska aspekten som spelar roll. Fetmans följdsjukdomar orsakar ett stort mänskligt lidande.
Folkhälsomyndigheten spår att dessa sjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, kommer att debutera allt tidigare som en följd av att övervikt och fetma blir allt vanligare i yngre åldrar, och att det påverkar den förväntade livslängden.
Orsaken till utvecklingen är inte främst att folk i allmänhet har blivit latare. Under framför allt 1990-talet inträffade flera samhällsförändringar som tydligt korrelerar till ökad förekomst av övervikt och fetma: EU-inträdet gjorde importmat billigare. Portionsstorlekarna ökade, liksom försäljningen av snabbmat och läsk. Under 2000-talet har det fortsatt, med internets genomslag och sociala medier och smarta telefoner på 2010-talet vilket bidragit till ökat stillasittande och nya möjligheter för marknadsföring av snabbmat.
Som en rad dietister skriver på Dagens Nyheters debattsida (2/1) är det betydligt svårare i dag att värja sig från skräpmat. 80 procent av utomhusreklamen som riktas till barn innehåller budskap om ohälsosamma livsmedel. Åtta av tio skolkafeterior erbjuder sötsaker varje dag. Hälften av landets högstadie- och gymnasieskolor befinner sig mindre än 500 meter från en snabbmatsrestaurang. Är det då konstigt att förekomsten av fetma och övervikt ökar?
Den mänskliga hjärnan är programmerad att älska energität mat. Om vi inte hade impulsen att försöka trycka i oss så mycket som möjligt av socker och fett när tillfälle ges hade vi knappast överlevt som art. Problemet är att hjärnan inte är skapt för att leva i ett överflödssamhälle, där vi inte bara har konstant tillgång till mat utan där normen om en måltid bestående av två potatisar och en bit torsk ersatts med hamburgare, pommes frites och en halvliter läsk.
Politiken kan spela en viktig roll. Var och en har förvisso ett ansvar för sin egen hälsa. Men det går inte att bara rycka på axlarna och säga att det är upp till individen att stå emot. Visst är det ett fritt val att äta pommes frites i stället för morötter, men den som kämpar mot övervikt har heller inte valt att leva i ett samhälle där kommersiella krafter ständigt uppmanar oss att äta skräpmat.
Den nye socialministern Jakob Forssmed (KD) har nyligen sagt att stillasittande och ensamhet är de två största hoten mot folkhälsan (TT 29/12). Han borde lägga till konsumtion av skräpmat på den listan. Visst är det bra att uppmana folk att motionera mer, men det räcker inte för att komma till rätta med överviktsproblemen.
Det finns åtgärder att ta till. En sådan är att införa varningstexter på mat som innehåller mycket socker, fett och salt. När en sådan märkning infördes i Chile 2016 sjönk läskkonsumtionen med nästan 25 procent. Många företag har dessutom ändrat näringsinnehållet och minskat på dåliga fetter och socker för att slippa märkningen. Ett annat alternativ är att ha olika moms på olika typer av livsmedel, något både Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket vill, och inte minst begränsa möjligheten att rikta reklam till barn.
Det kommer säkert att knorras över sådana förslag, inte minst från livsmedelsbranschens sida. Ett vanligt argument är att det är paternalistiskt och inskränker friheten. Men friheten för vem? Så länge det fortfarande är lagligt och fullt möjligt att köpa den mat man vill är varningstexter och begränsande regler kring marknadsföring knappast en frihetsinskränkning för konsumenten, utan för företagen. Och ur ett samhällsperspektiv är det viktigare att skydda barn från sjukdomar än att skydda McDonalds och Coca Colas vinstmarginaler.
