Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) skärper anhöriginvandringen.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) skärper anhöriginvandringen. Bild: Henrik Gustafsson Nicander / TT

Daniel Åkerman: Skärpta regler för anhöriginvandring visar att regeringen gör skillnad

Det är välbehövligt att regeringen stramar upp Sveriges migrationslagstiftning.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Medan många svenskar börjar ta semester fortsätter arbetet med att ta tillbaka kontrollen över migrationen. Ett nytt viktigt steg togs den 13 juli då regeringen lade fram förslag på skärpta regler för anhöriginvandring.

En fungerande och rättvis anhöriginvandring är centralt för att migrationspolitiken ska vara hållbar som helhet. Asylsökande styrs i hög grad av internationella konventioner och utgår från varje sökandes individuella situation, vilket gör det svårt att reglera nationellt. Medan arbetskraftsinvandring avgörs av vilka behov vi finner på arbetsmarknaden.

Att anhöriginvandringen inte följer samma kriterier har inneburit att den kunnat användas för att runda den ordinarie processen för uppehållstillstånd. Särskilt då kraven på bland annat egen försörjning länge varit mycket låga.

ANNONS

Det har till exempel varit vanligt att unga pojkar skickas i förväg för att söka asyl och sedan, efter några år, kan resten av familjen komma som anhöriginvandrare. Och det är de fall där det faktiskt är barnens verkliga familj, och de inte utnyttjas av människosmugglare.

Därför är det glädjande att regeringen nu stramar upp regelverket. Ett förslag som särskilt tar sikte på problematiken med att ensamkommande barn utnyttjas är hårdare krav för att få uppehållstillstånd på humanitär grund. Sedan år 2014 har personer under 18 år, kunnat beviljas tillstånd om det föreligger ”särskilt ömmande skäl”. Samma regler vidgades till att också gälla vuxna år 2021.

I praktiken har de särskilt ömmande skälen ofta tolkats av domstolarna som att personerna efter ett par år i landet har tillräcklig anknytning till Sverige. Nu föreslår regeringen att denna möjlighet för vuxna helt tas bort och att den för barn ändras till ”synnerligen ömmande skäl”. Det senare kan verka som en teknikalitet men sådana teknikaliteter är avgörande inom juridiken.

Andra förslag är skärpta försörjningskrav för anhöriga till kvotflyktingar och alternativt skyddsbehövande, samt ett förtydligande att anknytningspersoner bör ha permanent uppehållstillstånd. I vissa fall kan anhöriga till personer med tillfälligt uppehållstillstånd söka tillstånd själva. Nu ändras det undantaget så att anknytningspersonen måste ha ”välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd”, för att dennes anhöriga ska få ansöka.

ANNONS

Det är en viktig princip att hålla på då Sverige har övergått från att ge permanenta tillstånd som huvudregel till att bevilja tillfälliga.

Slutligen höjs även gränsen för när uppehållstillstånd för anhöriga får vägras, från 18 år till 21 år. Det är i syfte att motverka tvångsäktenskap. Att flickor precis blivit myndiga ska inte kunna fungera som kryphål för att tvångsgiften ska ges en fristad i Sverige.

Samtliga förslag som nu skickas till Lagrådet föreslogs redan år 2021 av den dåvarande oppositionen, M, KD, L och SD, men de röstades ned med en rösts marginal. Att samma partier nu utgör regeringsunderlag gör hela skillnaden. Det spelar roll att ha en regering som tar migrationen på allvar.

LÄS MER: EU:s skärpta migrationspolitik är ofrånkomlig

ANNONS