Varje dag har Dagens Nyheter en informationsruta där man kan se hur mycket det kostar att duscha, köra en tvättmaskin och blåsa håret varje dag. Det är ett pedagogiskt sätt att visa hur mycket elpriserna går upp och ned.
För skiljer sig åt, det gör det. Nyheter om hur elpriserna svänger har blivit en del av det dagliga nyhetsflödet: ”Nu faller elpriset dramatiskt” följs av rekordpriser en vecka senare. Allt fler hushåll skaffar sig mätare som registrerar pristopparna över dygnet. För den som har timprisavtal kan det löna sig att köra diskmaskinen mitt i natten då efterfrågan och därmed priset är lägre. Många företag tänker likadant. Fabriksarbetare i Småland har fått gå över till att jobba natt (SR 25/8 2022).
Det här är något nytt, att man ska behöva ha koll på hur mycket det blåser i Danmark för att veta hur dyrt det blir att laga mat. Men det är egentligen enligt planen om 100 procent förnybart.
De skiftande energipriserna som vi haft den senaste tiden beror på en rad faktorer, inte minst gaskrisen i Europa. Men nedstängningen av två Ringhalsreaktorer, som den förra regeringen genomförde, har en kraftig påverkan på prisskillnaderna. Södra Sverige blir mer beroende av importerad el och vindkraft som är helt väderberoende.
På bara några år har vindkraften gått från att vara en i praktiken obetydlig källa till att utgöra nästan 20 procent av den el som konsumeras. Samtidigt har kärnkraftens andel minskat. Detta är helt enligt den energiöverenskommelse som slöts mellan S, M, MP, C och KD för sju år sedan. Målet var att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion 2040.
Miljöpartiet hurrade. Äntligen kunde de gamla slagorden från 1980-talets atomkraft-nej-tack-rörelse bli verklighet.
En aspekt som dock glömdes bort var detta med prisvariationerna. Eller glömdes bort och glömdes bort. Att ”stimulera flexibilitet mellan kunder och producenter” var en punkt i ”färdplanen”.
Energimyndighetens konsekvensanalys kom fram till att ett elsystem utan kärnkraft kommer att leda till priser som far fram och tillbaka, något som i sin tur kommer att gynna elproducenterna ekonomiskt, och ställer högre krav på konsumenterna.
Men det var som att ingen brydde sig om vad det betyder i praktiken. För bakom ord som ”flexibilitet” och ”smartare elanvändning” finns verkligheten, där människor med knappa marginaler lagar mat på natten. Anställda i främst mindre företag med små marginaler måste jobba på obekväma tider. Det blir svårare att prissäkra elen eftersom elhandlarna måste brottas med en större osäkerhet. Något som i sin tur sätter käppar i hjulet för det svenska näringslivet, som till stor del består av energislukande industrier.
Företag vill ha förutsägbarhet i kostnader. Det får man inte med ett ”flexibelt” elsystem. Resultat: sämre ekonomisk tillväxt, risk för inflation och sämre välfärd.
Till vilken nytta? Vi har sedan 1970-talet haft en av världens bästa modeller med elproduktion som levererar billig, klimatneutral el utan överraskningar. Den nya regeringen har aviserat att man tänker bryta med den tidigare politiken. Men att ändra kurs tar tid. Så länge får vi leva med att diska på natten.
LÄS MER: Elbristen är inget misstag i MP:s värld – den är själva målet
