Elefanten i stadsrummet.
Elefanten i stadsrummet. Bild: MATHIAS BERGELD

Så bygger man en stad efter pandemin

Vårt samhälle har förändrats av pandemin och den insikten måste landa även inom stadsplaneringen.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Jag hoppas allt återgår till det normala snart. Hur många gånger har du inte hört den meningen sedan mars månad 2020? När våren kommer och vaccinationerna börjar bita så kanske vi börjar se början på slutet av den här pandemin.

Men vi kommer aldrig återvända till det som varit. Det nya normala kommer vara något annat. Vissa förändringar som skett under pandemin, exempelvis hemarbete och näthandelns expansion, kommer till stor del bibehållas. Det gick tydligen bra för kontorsarbetare att jobba hemifrån, i alla fall delvis.

Världen efter pandemin är en annorlunda värld med nya beteende- och rörelsemönster. I Storbritannien har exempelvis industrin tillverkningen av små friggebodar ökat med över hundra procent det senaste halvåret. Britterna flyttar ut hemmakontoren till trädgården.

ANNONS

Varför ska stora företag ha kontorsplatser för samtliga anställda när en del jobbar mer effektivt hemifrån samtidigt som man drar in på dyra hyreskostnader? Hur kan dyra och tidskrävande affärsresor motiveras när högupplösta videomöten enkelt sänker kostnaderna till nära noll?

Mycket av det som mest var teoretisk spekulation om kostnadsvinster innan pandemin har nu prövats i skarpt läge. Och det gick ju.

Vi kommer garanterat återvända till våra restauranger, krogar, affärer, biografer och fotbollsmatcher. Men andra beteenden har förändrats. Det här innebär att det politiska beslutsfattandet i en rad frågor måste anpassa sig till denna nya verklighet. Det går inte att fatta beslut rörande exempelvis stadsplanering som om datumet var 1 februari 2020.

Politikerna i Göteborg verkar, möjligen omedvetet, låtit sig styras av den här insikten. Nu har man enats. Det blir inget gigantiskt shoppingcenter mitt i staden. Och det blir bostäder längs med Mölndalsån. Samtidigt som ålderstigna Scandinavium ersätts med en så kallad multiarena.

Det är den bästa lösningen givet alla alternativ. Ett på människor tömt evenemangsstråk har alltid varit en dålig idé. En innerstad måste ha liv och rörelse under fler av dygnets timmar. Efter många år av dikeskörningar har man nu landat i en rimlig kompromiss. Det är inte så lite i låsningarnas stad, Göteborg.

ANNONS

Inget sätt att bygga en stad är förstås helt framtidssäkert. Men det finns sätt att försäkra sig mot förändringar som de vi upplevt under det gångna året.

Ska man hitta goda exempel måste man först förstå de dåliga: Ett shoppingcenter är väldigt statiskt. Det är svårt att bygga om butikslokaler till skolor, föreningslokaler eller bostäder. Byggnaden har egentligen bara ett användningsområde. Det ser dessutom väldigt konstigt/lätt spöklikt ut om det inte är fullbelagt. Halvt övergivna shoppingcenter innebär i regel en snabbt nedåtgående spiral för hela närområdet.

Då är slutna kvarter med blandat innehåll att föredra. Här kan både bostäder, kontor, affärer och andra verksamheter samsas. Om en verksamhet flyttar kan fastighetsägare snabbt anpassa sig och tillgängliggöra lokalerna på marknaden. Ett sådant sätt att bygga stad innebär flexibilitet för framtiden. Att låsa stora arealer mitt i en stad för en lång tid framöver är aldrig en bra idé.

Göteborgspolitikerna förstår uppenbarligen detta när det kommer till stora shoppingcenter mitt i stan. Men de borde löpa linan ut med resonemanget: Hela idén med ett evenemangsstråk ägnat åt oregelbundna konserter och sporthändelser är ogenomtänkt. Vill man få ut maximal användning och därmed inkomst av centralt belägen mark måste där finnas ett större befolkningsunderlag.

ANNONS

Nya Ullevi är Göteborgs största övergivna plats. Och inte ens om Håkan Hellström abonnerade på arenan en hel månad om året hade det motiverat arenan där den är placerad att arenan byggdes på platsen. Scandinavium är ur detta perspektiv betydligt mer välintegrerad i omkringliggande stadsmiljö.

Om det är något som skapar en uthållighet även i ekonomiskt svagare perioder, och en sådan genomlider vi tveklöst nu, så är det ett stort befolkningsunderlag. Det vinner småaffärer på. Det skapar fler stammisar på kvartersrestaurangen.

Motsatsen är så kallat monofunktionella stadsdelar. Bygger man stora enhetliga kontorsstadsdelar får man stadsdelar som är döda vissa timmar av dygnet. Bygger man stråk för evenemang är stadsdelen öde en stor del av året.

Hus och stadsdelar byter inte lika snabbt beteende som människor. Därför bör de byggas för att klara en snabb omställning. Som tur är så är den gamla slutna kvartersstaden redan som gjord för det.

ANNONS