Hur många poliser får man för 14,6 miljarder kronor? En hel del. För den summan skulle staten kunna anställa ungefär 25 000 poliser om man ser till lönekostnaderna. 14 miljarder är i paritet med vad Sverige får tillbaka i bidrag från EU. Det är mer än statens budgetpost för energi 2022. Och cirka en tredjedel av höstbudgetens totala reformutrymme.
14,6 miljarder är mycket. Och det är också summan som svenska skattebetalare blir blåsta på varje år i form av felaktiga bidragsutbetalningar. Detta enligt 2021 års bidragsbrottsutredning, ledd av kriminologen Amir Rostami. Slutsatserna presenterades i veckan, tillsammans med förslag på hur brottsligheten kan stävjas.
Enligt utredningen är siffran 14,6 miljarder troligen i underkant. Vad som däremot är klart är att 90 procent av de felaktiga utbetalningarna orsakats av den sökande. Över hälften av dessa misstänktes i sin tur ha ett brottsligt motiv.
Man kan jämföra med Finland: där misstänker motsvarigheten till Försäkringskassan att det år 2021 försvann 10 miljoner euro – då cirka 100 miljoner kronor – i fusk. Finland har hälften så många invånare som Sverige, men 100 miljoner gånger två är inte ens i närheten av de drygt 13 miljarder som folk olovligt snor till sig i Sverige.
LÄS MER: Förslag: Så ska staten komma åt bidragsfusket
Välfärden har blivit en guldgruva för kriminella. Brottslingar ser bidragsbrott som ”lätta och snabba pengar”. Ett vanligt upplägg är att arbeta svart samtidigt som man får a-kassa. Vissa tillskansar sig flera utbetalningar samtidigt, som a-kassa, försörjningsstöd, föräldrapenning och sjukpenning. Skenseparationer gör att man kan maxa bostadsbidraget. En del gärningsmän har flera olika identiteter vilket möjliggör dubbla eller tredubbla ersättningar. Andra använder företag som en murbräcka mot välfärdsstaten, vilket är särskilt vanligt inom assistansersättningen, som ofta utnyttjas i kombination med arbetskraftsinvandring. Även här är falska identiteter vanligt.
Trots omfattningen går välfärdsbrottsligheten ofta under radarn. Till skillnad från annan kriminalitet, som skjutningar och bombdåd, sker brott mot bidragssystemen i det fördolda. Men sprängningar och bidragsbrott hänger ihop.
Alla om bidragsfuskar är inte grovt kriminella. Men bland de grovt kriminella är det mer eller mindre standard att bidragsfuska. Fyra av tio nätverkskriminella har ersättning från Försäkringskassan, ofta i form av aktivitetsstöd. Bidragen utgör en sorts basinkomst för gängen, som är bra att ha i tider då narkotikaförsäljningen går knackigt. Det finns också kopplingar mellan bidragsfusk och terrorism.
Utredningen konstaterar att det finns tecken på att brottsuppläggen börjar förändras. Infiltration av myndigheter, dataintrång och falska identiteter kommer att bli vanligare. Det är systemhotande.
Det offentliga Sverige måste med andra ord trappa upp. Under alltför lång tid har de kriminella kunnat mjölka staten på pengar utan vidare motstånd. Exempelvis konstaterade Riksrevisionen i en granskning 2016 att Försäkringskassan struntat i att försöka ta reda på hur mycket pengar som går till felaktiga utbetalningar. Detta då det skulle ta för lång tid och vara för resurskrävande. Riksrevisionen jämförde med Storbritannien, som genomför sådana studier varje år.
Amir Rostamis utredning lämnar många vettiga förslag för hur myndighets-Sverige gemensamt ska tackla välfärdsbrottsligheten. Inte minst måste lagstiftningen kring bidragsbrott göras tydligare. Myndigheter och kommuner måste också kunna inhämta information från andra myndigheter, men också från banker och arbetsgivare, i de fall man misstänker bidragsfusk. Den som lämnat in felaktiga uppgifter till myndigheterna borde få en straffavgift.
Det mest radikala förslaget som utredningen presenterar är det om bidragsspärr. Den som dömts för grova bidragsbrott borde inte få några bidrag under en bestämd tid – förutom de mest grundläggande ersättningarna, som försörjningsstöd. Helt rimligt. Det är stötande att den som dömts för att ha stulit av skattebetalarna fortsatt kan få ut samma ekonomiska stöd.
Sjukersättning ska gå till sjuka, pensioner till pensionärer och assistansersättning till funktionsnedsatta. Legitimiteten för den ekonomiska omfördelningen bygger på ärlighet. Om den principen inte upprätthålls faller också det svenska samhällskontraktet.
LÄS MER: För kriminella är den svenska välfärdsstaten en bankomat
