Regeringen bär ansvar för sin pandemistrategi

KU-förhöret med statsministern väcker misstankar om vad regeringen egentligen hade för strategi förra året, skriver gästkrönikören och advokaten Carl Lindstrand.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

Under KU-förhören med statsministern och socialministern gavs beskedet att det inte har funnits något formellt beslut om regeringens övergripande strategi för hanteringen av pandemin. Tvärtom synes regeringens verkliga generella strategi varit att peka på andras ansvar och tona ned det egna.

Men nu är det ju en gång så att regeringen på sin hemsida den 7 april 2020 låtit publicera en text med titeln ”Strategi med anledning av det nya coronaviruset”. Dokumentet är förvisso inte särskilt konkret, men det innehåller likväl formuleringar som kan uppfattas som styrsignaler till berörda myndigheter.

Det gäller inte minst den numera ökända passusen ”[d]et övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt”.

ANNONS

Satsen efter kommatecknet försvann på ett mystiskt sätt och orden ”i samhället” lades i stället till innan texten ändrades tillbaka efter att ändringen uppmärksammats i media och frågor ställdes om varför ändringen gjorts. Det en myndighet publicerar på sin hemsida är inte att betrakta som vilken bloggtext som helst.

I ett rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen (dåvarande regeringsrätten) fann rätten att en skrivelse som lades ut på en myndighets hemsida, och som myndigheten själv endast ansåg vara information, utgjorde ett överklagbart myndighetsbeslut (RÅ 2004:8).

Nu hävdar jag inte att det tämligen sparsmakade dokument som regeringen lät publicera den 7 april 2020 verkligen uppfyller kriterierna för att i lagens mening vara ett myndighetsbeslut. Men jag nämner likväl detta för att framhålla vikten av att en myndighet har kontroll över vad som publiceras på dess hemsida.

Och oaktat vad man anser om dokumentet innehåller det en beskrivning av regeringens övergripande prioriteringar och, som sagt, vad som kan uppfattas – och sannolikt har uppfattats – som styrsignaler. Statsministern säger själv i KU-förhör att publiceringen av detta dokument föregåtts av diskussioner på såväl allmän beredning som i krishanteringsenheten och att regeringen var överens om innehållet.

ANNONS

Och konstigt vore väl annat. Det kan ju knappast vara så att vem som helst kan publicera texter på regeringens hemsida och utge dem för att vara kommunikation från regeringen i en så allvarlig fråga som den övergripande hanteringen av en pandemi. Slutsatsen blir rimligen att regeringen har fattat åtminstone ett konkret och handfast beslut, nämligen beslutet att fastställa och offentliggöra den text om regeringens strategi som (således) kom att publiceras den 7 april 2020.

Huruvida detta skett inom ramen för ett formellt regeringsärende eller inte förefaller vara av rent akademiskt intresse. Innehållet i den text man således beslutat offentliggöra – däribland den under en tid försvunna och efter kritik åter uppdykande formuleringen om att ”platta till kurvan” – får antas ha påverkat hur både myndigheter och enskilda agerat under pandemin. Och detta måste regeringen hållas ansvarig för.

Carl Lindstrand är advokat och civilekonom.

ANNONS