Häromåret slog forskarna Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom larm om omfattande fusk inom folkbildningen (DN 20/2-2021). Folkbildningens aktörer avfärdade dock kritiken. ABF menade att forskarna målade upp en ”nattsvart bild” av studieförbunden. Branchorganisationen "Studieförbunden i samverkan" menade i sin tur att det inte fanns något stöd för påståendet att ”en stor andel av verksamheten är fusk”.
En färsk rapport från Riksrevisionen ger dock de utskällda forskarna rätt. Myndigheten har i sin granskning av statsbidrag till studieförbunden funnit att det i alla led saknas tillfredsställande kontrollmekanismer – från Folkbildningsrådet till studieförbunden och regeringen.
Riksrevisionen har gått igenom cirka 370 arrangemang som fått kostnadsersättning av studieförbunden. I 163 av fallen bedömer Riksrevisionen att det inte fanns tillräckligt med underlag för utbetalningar. Det rör sig alltså om 44 procent av de granskade arrangemangen. Myndigheten misstänker dock att andelen troligen är högre än så då det i flera fall fanns indikationer på att underlagen som skickats in till myndigheten tagits fram endast på begäran av Riksrevisionen. Det bör dessutom poängteras att studieförbunden sägs bedriva över 266 000 studiecirklar om året. Trots att endast en liten del av verksamheten har granskats har Riksrevisionen lyckats upptäcka så många systematiska fel.
Myndigheten pekar dessutom på att det i en majoritet av fallen inte gått att hitta dokumentation som förklarar val av aktiviteter och samverkanspartners, inte minst på grund av att flera förbund sluter muntliga överenskommelser med arrangörerna.
LÄS MER: Äntligen stoppar Göteborg bidragen till Ibn Rushd
Vidare varnar Riksrevisionen för att det finns betydande risker att statsbidraget går till privat konsumtion eller kommersiell verksamhet. I en studiecirkel om norrländska delikatesser har ersättning utgått för parmesanost, prosciutto och flera hämtmiddagar från restaurang. Men inköpen gjordes ett bra tag efter att studiecirkeln avslutats. I ett annat fall har en cirkelledare bedrivit studiecirklar från en adress på en exklusiv affärsgata i Stockholm, samma adress där dennes aktiebolag är registrerad. Studieförbundet har stått för 86 procent av cirkelledarens årshyra på kontorshotellet. Ersättning har till och med betalats ut under pandemin när cirkelledaren bedrivit kursen på distans.
Att kontrollsystemet är så undermåligt beror på att man överlåtit helt åt folkbildningens aktörer att granska sig själva. Folkbildningsrådet som delar ut statsbidraget är nämligen inte en myndighet, utan en ideell förening där studieförbunden själva är medlemmar. Det innebär att studieförbunden har direkt inflytande över Folkbildningsrådets budget och verksamhet. Då är det givetvis inte konstigt att rådet fram till nyligen endast hade 1,5 utredningstjänster med uppdraget att granska hela tio studieförbund, vilka årligen delar på omkring två miljarder kronor.
Problemet är så pass allvarligt att Riksrevisionen uppmanar regeringen att utreda möjligheten till oberoende kontroll av statsbidragen till studieförbunden. På vanlig svenska innebär det att Riksrevisionen vill låta en statlig myndighet ta över Folkbildningsrådets uppgifter. Den nya högerregeringen som snart väntas tillträda bör hörsamma myndighetens uppmaning.
