Sverige kan komma att behöva ransonera el. Som Sydsvenskan rapporterade om förra veckan (21/7) har Svenska kraftnät, det statliga affärsverket som ansvarar för elnäten, börjat förbereda sig för planerade strömavbrott i höst. Detta enligt en rapport om kraftbalansen på den svenska elmarknaden.
”Vi har aldrig tidigare kopplat bort förbrukning i Sverige till följd av för låg elproduktion. Det kan komma att ske för första gången nu i höst”, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, till Sydsvenskan. Risken är högst i Skåne men även elområde 3, där Göteborg ligger, löper en risk för att drabbas av elransonering.
I praktiken innebär det att hushåll under någon timme kopplas bort från elnätet. Samhällsviktig verksamhet, som sjukhus och vatten- och avloppsverk, prioriteras.
Svenska kraftnät försöker spela ned allvaret. Att hushåll blir utan el en timme eller så någon dag när det är som kallast leder inte till samhällskollaps. Strömavbrott på grund av lokala fel sker ju lite nu och då. Det kan människor ha tolerans för.
Men här talar vi om medveten elransonering. Det är inte vad människor förväntar sig i ett modernt land.
Hur kunde det hända?
Den akuta risken för en elkris i höst och vinter beror främst på ett olyckligt faktum: det tyska gasberoendet. Landets industrier och hushåll är beroende av gas. Hälften av alla hushåll använder gas som uppvärmning.
Och den gas som kommer från Ryssland är svår att ersätta fullt ut.
I fjol stod rysk gas för drygt hälften av all gas som Tyskland importerade. Denna siffra har förvisso sjunkit sedan Ryssland anföll Ukraina, men Tyskland kan inte helt säga nej till rysk gas. Nu befinner man sig i en mycket svår sits. Som ett svar på EU:s sanktioner mot Ryssland har landet sänkt flödet i ledningarna. Officiellt sett är förklaringen tekniska problem, men det är det få som tror på. På onsdagen sänktes flödet i Nord Stream 1 till mindre än en femtedel av dess kapacitet. Som ett svar ökade priset på gas med två procent (BBC 27/7).
Den tyska regeringen försöker nu mer eller mindre desperat att se till att gaslagren är välfyllda inför vintern. För att hantera krisen har den tyska regeringen uppmanat människor att använda mindre varmvatten och sänka inomhustemperaturen. EU-kommissionen har också vädjat till övriga EU-länder att vara solidariska. I veckan kom EU:s energiministrar överens om att försöka minska elkonsumtionen med 15 procent de kommande åtta månaderna, och att dela med sig till behövande – läs Tyskland – vid en kris.
LÄS MER: Småskalig kärnkraft en del av klimatomställningen
Det är bakgrunden till att Svenska kraftnät måste förbereda sig för att koppla bort hushåll i höst. Men det är inte hela sanningen. De södra, befolkningstäta delarna av Sverige kan under kalla vindstilla dagar inte producera tillräckligt med el för att täcka behovet. Eftersom överföringskapaciteten från norr till söder är för dålig måste man importera från Norge, Danmark och Tyskland. Och om det är brist i Tyskland spiller det över.
Läget hade varit betydligt bättre om inte kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals hade stängt ned i förtid. Om man gjort som den borgerliga oppositionen ville och haft Ringhals 1 och 2 i drift hade elkostnaderna i de södra elområdena, som Göteborg ingår i, varit 30–45 procent lägre förra hösten. I stället ser elpriset ut att bli rekordhögt i vinter. Även om strömavbrott kan undvikas kommer elkonsumenterna att behöva spara el. Elkostnaderna var höga redan förra vintern, men det är ingenting mot vad som högst sannolikt kommer att ske i år. Priset kan komma att fördubblas jämfört med i fjol – då villaägare med eluppvärmning kunde betala 15 000 kronor i månaden för elen.
På kort sikt finns det inte mycket att göra för att lösa problemet. EU importerar så mycket flytande LNG-gas från USA som det bara går. I Tyskland planerar man att starta upp gamla kolkraftverk, vilket givetvis är förödande ur klimatsynpunkt, och överväger att inte stänga kärnkraft vid årsskiftet som planerat. Utöver detta måste alla konsumenter, hushåll såväl som industrier, göra vad de kan för att minska elkonsumtionen.
Europas beroende av rysk gas kan brytas. På sikt handlar det om att bygga ny kärnkraft liksom vindkraft till havs, ersätta gasuppvärmning med fjärrvärme från bränt avfall – som redan är mycket vanligt i Sverige – och inte minst förbättra stamnäten för bättre överföringskapacitet. Men på kort sikt ser det mörkt ut.
Mörkt, och kallt. Det måste europeiska såväl som svenska politiker förbereda sig inför.
