GP har i en rad artiklar granskat Axel Darviks fastighetsaffärer. Liberalernas kommunalråd har tillsammans med vänner sålt en bostad som i annonsen uppgavs vara större än vad bygglovet tillåtit. Detta för att lägenhetens takloft blev högre än vad som var planen. Det gör att en större del av loftet räknas som boarea jämfört med vad bygglovet tillåter.
Enligt Darvik själv har förändringarna inte gjorts med syfte att göra en ekonomisk vinning, och att han själv inte har varit ansvarig för de ändringar som skett av takhöjden.
Även om det är så kan göteborgarnas förtroende för Axel Darvik och Liberalerna skadas. Huruvida Darvik var medveten om att bygglovet inte medgav de tillkomna kvadratmeterna spelar mindre roll. Det kan så klart ”bli fel”. Alla kan göra misstag. Men som politiker måste man vara särskilt noga även med privata förehavanden.
Att vara politiker är inte som vilket yrke som helst. Människor ställer högre krav på att en folkvald ska leva upp till regler och föreskrifter. Politiker som uppfattas fuska med sådant som exempelvis bygglov, eller skatter och bidrag, kan till och med öka medborgarnas tolerans inför fiffel.
LÄS MER: Utan "göra rätt för sig"-normen är välfärden körd
En rapport från 2007 av Delegationen mot felaktiga utbetalningar, ett samarbete mellan olika myndigheter, visade att politiker och andra höga företrädare i samhället har ett särskilt krav på sig från allmänheten. Om höga politiker och tjänstemän uppfattas tänja lite på reglerna anser folk helt enkelt att det är legitimt att göra det själv. Vilket inte är så konstigt. Det är ju politiker och höga myndighetspersoner som skapat systemen och beslutar om reglerna. Därför är det helt rimligt att ha högre krav på dessa – även om skatte-, bidrags- och regelfusk aldrig ska tolereras och alltid ska bekämpas.
Men det är en balansgång. Att ställa krav på att politiker inte fuskar eller tummar på reglerna är en sak. Just bygglov, som det handlar om i fallet med Axel Darviks fastighetsaffärer, kan uppfattas som extra känsligt. Många har erfarenhet av att kämpa mot regelverket när de vill bygga ut huset.
Kraven kan dock bli för höga. Ett sådant exempel är när Aftonbladet i fjol avslöjade att civilminister Ida Karkiainen som tonåring gjort vad som ser ut att vara en Hitlerhälsning under en fest. Drevet lät inte vänta på sig.
I sig är det givetvis ett oacceptabelt beteende. Men vi kan inte ha en politisk kultur där de enda som kan bli valda till ministerposter, riksdagsledamöter eller kommunalråd är totalt fläckfria personer som aldrig har gjort ett mänskligt snedsteg. Människor inser att det ibland blir fel och att alla kan göra något dumt, särskilt om man är ung.
I fallet med Axel Darviks bostadsaffärer är det viktigaste att historien utreds grundligt. Om det skett felaktigheter måste dessa åtgärdas av den som är ansvarig. Endast så kan förtroendet återställas.
