Pensionen är en besvikelse för många som arbetat inom låglöneyrken.
Pensionen är en besvikelse för många som arbetat inom låglöneyrken. Bild: Janerik Henriksson/TT

Karin Pihl: Omoraliskt att den som aldrig arbetat får högre pension än undersköterskan

Det ska löna sig att arbeta, och det ska löna sig att ha arbetat. Så tycker alla. Men i praktiken är det inte så längre.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det ska löna sig att ha arbetat. Det tycker alla. Men i verkligheten är det annorlunda, visar en rapport från SPF Seniorerna och som Expressen uppmärksammat. Rapporten har jämfört olika hypotetiska pensionärer. De har arbetat i 40 år, med en lön vid pension på 25 000 kronor till 45 000 kronor. De med lägst slutlön i exemplet – de som arbetat som städare, butiksbiträde och förskolelärare, har även garantipension.

De hypotetiska pensionärernas inkomst har sedan jämförts med någon som inte har jobbat och därför bara lever på garantipension och bostadstillägg från staten. Garantipension är en del av den allmänna pensionen som går ut till pensionärer som aldrig arbetat, eller haft en mycket låg lön, ofta på grund av deltidsarbete.

ANNONS

Resultatet visar att många går minus på att ha arbetat i Sverige. Vad man får i pension och bidrag beror på en rad faktorer förutom vad man tjänat under sitt yrkesliv, som när man slutar jobba, huruvida man haft tjänstepension, om man är gift och hur hög hyra man har. Det går så att säga inte att dra alla över en kam. Men resultatet är tydligt. Vill man vara riktigt säker på att inte ”förlora” på att ha arbetat ska man se till att ha tjänat en del under livet.

Orättvisorna blir extra kännbara i arbetaryrken. Exempelvis har en undersköterska med slutlön på 30 000 kronor hela 1 600 kronor mindre efter skatt jämfört med en som aldrig arbetat och lever på garantipension och fullt bostadstillägg. Tillägget är ett bidrag som man kan få om man har höga boendekostnader relativt sin inkomst. Det är dessutom skattefritt och kan delas ut även till människor som äger en lägenhet eller villa, eftersom bostaden (bisarrt nog) i inte räknas in som en ekonomisk tillgång i detta fall.

I Sverige förlorar alltså många på att ha jobbat. Hur kan det vara möjligt?

Tanken bakom pensionsreformen på 1990-talet var att arbetet under livet skulle avspeglas i pensionen. Så är det alltså inte längre.

ANNONS

Anledningarna till detta är flera. En av dem är att garantipensionen räknas upp med inflationen. I år höjs den exempelvis med 8,7 procent eftersom prisökningarna i ekonomin generellt är höga. Inkomstpensionen följer däremot den allmänna löneutvecklingen. I år kan alltså den pensionär som inte arbetat räkna med ett rejält tillskott i kassan, medan den som arbetat får se sin inkomst sjunka i värde.

Men en central orsak är att politikerna aktivt arbetat för att det ska bli så här. De säger att det ska löna sig att ha arbetat. Ändå höjdes garantipensionen av den socialdemokratiska regeringen, som också infört ett pensionstillägg. Detta trots att Pensionsmyndigheten gick ut och varnade för att marginaleffekterna då skulle överstiga 100 procent. Det vill säga: inkomsten blir lägre om man arbetat.

Dessutom har taket i bostadstillägget genom politiska beslut ökat radikalt, från 5 560 kronor i månaden 2019 till 7 290 kronor 2023.

Pensionsgruppen i riksdagen bör omedelbart se över hela systemet. De som arbetat måste få ut mer. Det som sker nu är en enorm omfördelning av resurser från människor som jobbat till de som inte har det. Det är inte moraliskt försvarbart någonstans.

LÄS MER: Pensionsspara, ungdomar – annars är er framtid mörk

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS