Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Galenskaparna och After Shave repeterar Macken på Lorensbergsteatern. Arkivbild.
   Bild: Stefan Bennhage
Galenskaparna och After Shave repeterar Macken på Lorensbergsteatern. Arkivbild. Bild: Stefan Bennhage

Adam Cwejman: Låt inte Göteborgs uteliv dö

Coronakrisen har slagit hårt mot stadens kulturinstitutioner och krögare. Göteborgspolitikerna bör ta sitt ansvar för att underlätta återhämtningen nästa år.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Göteborgarna gillar sina restauranger, krogar, uteställen och kulturinstitutioner. Inget annat förenar oss lika mycket som just utelivet. På påståendet att Göteborg har "många bra restauranger och serveringar" svarade 96 procent i senaste SOM-mätningen jakande. Nio av tio anser att vi har ett rikt kulturutbud.

Det är ingen hemlighet att såväl utelivet som kulturen har tagit hårda smällar under året. Sommaren erbjöd viss respit men hösten var ytterligare ett dråpslag. De som drabbats hårdast är de som har evenemang där publik samlas. En del krogar har klarat sig bättre, likaså restauranger. Men bara i jämförelse med de som tagit den hårdaste smällen.

Trots att en del restauranger och krogar har flexibilitet med rörliga kostnader (personal samt livsmedelsinköp) går det inte att blöda pengar hur länge som helst. Till slut knäcks många. Duktig personal försvinner och söker sig till andra jobb. Till slut orkar inte heller ägarna utan släpper verksamheterna. Varslen haglar och den nyligen införda begränsningen av öppettiderna gör att inkomsterna nästan helt försvunnit. Att det ser mörkt ut är ingen överdrift.

Mycket kan vi i Göteborg inte göra något åt. Att hindra smittspridningen är också ett mål överordnat allt annat. Och så får det vara. Men det går trots allt göra en del för att, främst på sikt, underlätta återhämtningen framgent under 2021.

En av dessa åtgärder finns redan på plats. Göteborgs Stad avgiftsbefriade uteserveringar och lät dem vara kvar under vintern. Eftersom krögarna betalar per kvadratmeter använd gatuyta handlar det, i vissa fall, om rätt rejäla summor. Det gjorde att uteserveringarna kunde vara större än vanligt för att möta kraven på avstånd mellan gäster.

Vill man göra utelivet en tjänst bör avgiftsbefrielsen kvarstå även nästa år. Både för att skapa större ytor för krögarna men även för att minska den ekonomiska bördan. Detta är sannolikt den största och viktigaste av åtgärder Göteborgs Stad kunde göra för krögarna - låt den vara kvar!

Sedan har vi de många men oftast små tillsynsavgifterna som kommunens kontrollanter gör när de utför inspektioner av verksamheterna. Storleken på avgifterna grundar sig på verksamheternas omsättning och den är ju, inte oväntat, låg detta år. Men för små krogar och restauranger är varje krona viktig just nu. Slopade avgifter under en begränsad period kanske kan vara en liten men inte obetydlig hjälp under 2021.

De riktigt stora ekonomiska stimulanserna är inte stadens sak. Och det är ändå det som kommer vara mest avgörande under de närmsta månaderna. Men det finns en annan och kanske för framtiden ännu viktigare fråga för just Göteborg.

En stor andel av stadens kulturinstitutioner har kommunala bolaget Higab som sin hyresvärd.

Som vinstdrivande företag har de en skyldighet att dra in vinst. För de aktörer som helt saknat intäkter under det gångna året har det förstås varit svårt att betala hyra. Ett uppmärksammat exempel är Galenskaparna som huserar i Lorensbergsteatern. Konkurshotet har hängt över humorgänget hela året. Allt kokar ner till om Higab är generösa eller inte. Efter långa förhandlingar ser det ut som att just Galenskaparna överlever.

Men hur länge? Och frågan gäller många andra verksamheter som hyr av Higab. För Higab handlar det om uteblivna hyresintäkter på omkring hundra miljoner kronor under 2020. Rabatter och anstånd på uppemot 30 miljoner är vad det kommunala bolaget erbjudit sina hyresgäster. Men i vissa fall hjälper inte ens det. Hur ska en kulturinstitution - som en konsertscen eller teater - betala ens ett öre om de inte kan bedriva någon verksamhet och därmed saknar inkomster?

Det står mellan att rädda stadens kulturscener eller att bibehålla Higabs vinster (även om det i slutänden belastar stadens ekonomi att avstå från dem) under 2020. Valet för stadens politiker, som ändå ska vägleda ett kommunalt bolag som Higab, borde vara enkelt: Allt som hjälper krögarna, restaurangerna, teatrarna och konsertlokalerna den närmsta tiden är sådant som gör att Göteborg har ett fungerande och vitalt uteliv om ett eller två år. Låt inte Göteborgs själ förtvina de kommande månaderna.