Kan ett badhus vara vackert? Det är väl, tänker många, en ren funktionsbyggnad, något som fyller en praktisk roll, inte något konstverk. Men badhus har i tusentals år varit minst lika viktiga som många andra märkesbyggnader för städernas utseende och arkitektur. Antika romerska bad existerar in i vår tid. De utgör ovärderliga arkitektoniska skatter som vittnar om hur viktigt bad var, även för två tusen år sedan.Traditionen levde vidare. Tänk bara på de ottomanska badhusen eller Ungerns långa tradition av publika badhus. De spelar en roll i vår arkitekturhistoria samtidigt som de fyller funktionen av mötesplats, plats för avkoppling och idrott.
Annorlunda är det inte med göteborgska Valhallabadet. Det är otvivelaktigt Göteborgs mest välkända badhus. Huset byggdes 1956 av arkitekten Nils Olsson. Valhallabadet var inte det enda han ritade i Göteborg. Under ett antal decennier medverkade han till att skapa ett antal omtyckta byggnader, bland annat biografen Kaparen på Stigbergstorget (numera Pizzeria Moreno) och det ståtliga huset med adress Kapellplatsen 2.
Olssons många hus är en påminnelse om tidig funktionalism kunde samverka med tidigare bebyggelse och använda sig av ett mindre utsmyckat formspråk utan att för den sakens skull bli tråkig eller monoton. Av Olssons alla göteborgsbyggnader är Valhallabadet den som sticker ut mest. Det är ett av endast två badhus i hela Sverige med en så välbevarad 1950-talsstil. Utöver själva byggnaden finns där konstnären Nils Wedels stora glasmosaik som av Stadsmuseets antikvarie anses ha ett högt kulturhistoriskt värde. Generationer av göteborgare har starka minnen av badhuset och dess särpräglade utformning.
Men snart kan Valhalla tyvärr vara ett minne blott. Beslut om rivning är nämligen fattat. Det är visserligen sju år till dess. Men enigheten i kommunfullmäktige är stor vilket bådar illa för badets framtid. Efter en segdragen diskussion om såväl arenor som badhus enades en bred majoritet, bestående av V, S, C, L, M och D om bygget av en multiarena på den tomt där Scandinavium idag befinner sig.
I samma veva beslutades att Valhallabadet skulle rivas samtidigt som det uppförs ett nytt badhus mittemot den befintliga byggnaden, där parkeringen och Valhalla IP befinner sig. På platsen där Valhallabadet står idag ska det beredas plats för sporthallar, en expansion av Svenska mässan samt ett annex till den nya multiarenan.
LÄS MER: Bra men dyrt med kommunala badhus
Att förhandlingarna om en ny arena till slut utmynnade i något konkret är förstås positivt. Men att Valhalla skulle stryka med på kuppen vittnar om hur djupt idén om totalsanering sitter i Göteborg. Det är tyvärr en gammal göteborgsk tradition: när man bygger nytt så rensar man all befintlig bebyggelse. Man börjar om från noll. Att man skulle kunna kombinera epoker och organiskt bygga lager på lager armbågas ofta ut av en fäbless för renhet och storslagna projekt.
Är det nödvändigt att Göteborg går miste om Valhallabadet för att en ny arena ska kunna byggas? Inte alls. En alternativ lösning är att behålla den ursprungliga delen av Valhalla och riva den nyare tillbyggnaden som idag inrymmer de större bassängerna samt en träningsanläggning. Då frigörs stora arealer för ett annex till multiarenan samtidigt som Göteborg får behålla sitt historiska Valhallabad.
Denna linje företräds av Miljöpartiet vars kommunalråd Karin Pleijel resonerade om att Valhallabadet skulle kunna fylla funktionen av ett mindre områdesbadhus – varav det planeras fler i Göteborg – samtidigt som man bygger ett större centralbad.
I den utredning som gjordes över Valhallabadets renoveringsbehov konstateras att byggnadens grundkonstruktion håller i minst femtio år till och att det går att underhålla byggnaden.
Valhallabadet är, likt Flickskoleläroverket ovanför Götaplatsen, inte någon fallfärdig byggnad bortom räddning. De skulle bägge kunna renoveras eller moderniseras. Väl underhållen skulle Valhallabadet vara en byggnad som generationer av framtida göteborgare kan nyttja samtidigt som den kvarstår som ett närmast unikt minnesmärke i Sverige över 1950-talets arkitektur.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
