Adam Cwejman: Hudfärg och statistik går sällan bra ihop

Fackföreningen kommunal vill att SCB för statistik över svenskars hudfärg. Är de lika sugna på att sådan statistik samkörs med brottsstatistik?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Flera svenska fackförbund vill att staten, via SCB, börjar föra statistik över svenskars hudfärg. Syftet är att motverka rasism och diskriminering. Det låter bekant. Liknande förslag har kommit med ojämna mellanrum det senaste decenniet. Idén är importerad från USA och Brasilien som sedan länge för sådan statistik.

I en debattartikel i Expressen (21/3) skriver ordförandena för Vårdförbundet, Kommunal och DIK (facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor) att så kallad ”jämlikhetsdata” borde vara en självklarhet i Sverige, ett land där diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och härkomst är förbjudet.

Fackföreningarna får det att låta enkelt. Diskriminering är förbjudet och ska man förstå var och hur diskriminering uppstår så måste man föra statistik över en av grunderna för diskriminering, hudfärg. Annars går det ju inte att förstå problemet, eller hur?

ANNONS

Det är därför denna statistik inte kallas för det lite obehagliga ”rasdata” (då vore ingen för) utan det mer sympatiska ”jämlikhetsdata”. I själv ordet är det underförstått vad som är syftet, mer jämlikhet.

Förslaget är att SCB samlar in information om svenskars hudfärg. Det ska göras på frivillig basis och det ska vara upp till respondenten att själv bestämma vilken hudfärg som SCB bokför.

Idag förs statistik över om personer i Sverige är födda i utlandet eller om de har föräldrar födda i utlandet. Men sådant anser fackföreningarna inte säger tillräckligt. Även om de lägger tyngdpunkten på hudfärg så nämner de faktiskt även etnicitet i samma mening som hudfärg, men endast en gång.

De utgår möjligen ifrån att etnicitet och hudfärg är nästan samma sak eller att distinktionen inte är så noggrann, så länge det kommer mer statistik som kan belysa diskrimineringen i Sverige. Men de vill inte bara veta mer, nog så harmlöst, de är även säkra på vad denna vetskap kommer att säga.

Redan i formuleringen av varför statistiken bör samlas in så finns en idé om vad sådan statistik betyder, hur den ska läsas rätt och vilka slutsatser vi ska dra av den. Fackföreningarna uppvisar en imponerande självsäkerhet om resultaten.

ANNONS

Skribenterna misstänker säkert, på goda grunder, att statistiken kommer att visa att personer som uppger sig ha icke-vit hudfärg lever fattigare, mår sämre och är arbetslösa i större utsträckning relativt snittet. Det vill säga att de diskrimineras och därför får sämre livskvalité.

Men fackföreningarna förekommer inte bara statistiken utan även vad den kommer att säga och vilka slutsatser man ska dra av den. De begår vad som kallas för det strukturella felslutet. Det innebär att så fort man observerar en ojämlikhet mellan två grupper så utgår man ifrån att den beror på den ena gruppens förtryck, det vill säga att majoritetsbefolkningen diskriminerar och förtrycker minoriteter.

Så kan det förstås vara. Men det behöver inte vara den enda eller ens det starkaste skälet till varför en specifik grupps medlemmar har det på ett eller annat sätt i livet. Det kan lika gärna vara föräldrarnas utbildningsnivå, språkfärdigheter, kulturella faktorer, samhällsklass eller något helt annat.

Men att de som vill ha jämlikhetsdata redan förekommer slutsatserna av den framtida statistiken är trots allt inte ett argument emot sådan statistik, även om det i sig innebär att de begår ett logiskt misstag. För mer kunskap kan väl i sig inte vara skadligt?

Låt oss anta att det är på det viset. Vi lämnas fortfarande med två obesvarade frågor. Den första om vad hudfärg som statistiskt begrepp säger oss idag, i Sverige, samt vilka konsekvenser det får om vi börjar föra statistik över svenskars hudfärg.

ANNONS

Hudfärg som statistiskt begrepp är en rätt grovkornig kategori. Det gör ingen som helst skillnad på en person adopterad från Sri Lanka av en välbemedlad svensk familj och en person som nyligen kommit till Sverige från Nigeria. Inte heller gör kategoriseringen någon skillnad mellan någon som tillhör exempelvis indisk medelklass, som har kommit hit som arbetskraftsmigrant och någon som kommit hit som asylflykting från Etiopien.

Men det är väl inte så noga, eller? Kategorin utrikes bakgrund, som idag används av SCB, gör ingen skillnad på en akademiker och en analfabet med bakgrund i samma land.

Problemet med hudfärg som statistisk kategori är dessutom att det är svårt för många att definiera exakt vilken hudfärg de har. Det underförstådda är att SCB, om fackföreningarna får som de vill, vill veta om personer ser sig som ”vita” eller ”icke-vita”.

Men många människor passar inte in i en sådan uppdelning, de befinner sig någonstans mittemellan. En människas hudfärg är inte binär, det är ett spektrum. Om det är så att människor ska självidentifiera sig med en hudfärg (utan svarsalternativ) så kommer många nog att bli förvirrade.

Men det kanske kan lösas med en mer precis definition? För om hudfärg inte är så exakt så kan kanske etnicitet, även om det inte heller är en perfekt kategori, föra oss närmre sanningen. Fackföreningarna nämner det ändå som något av en synonym till hudfärg.

ANNONS

Låt säga att det i stället för hudfärg blir etnicitet som SCB börjar fråga svenskar om, blir statistiken bättre? En sådan etnisk uppdelning kommer faktiskt att fånga upp nyansskillnader mellan personer, från exempelvis Indien och Etiopien, på ett sätt som en grov hudfärgskategori inte gör. Det skulle kunna lära oss mer om Sverige och människors olika levnadsvillkor på ett sätt som de nuvarande kategorierna, utländsk bakgrund och utrikes bakgrund inte gör.

Kanske kan fackföreningarna nöja sig med etnicitet. Det är inte omöjligt att de dessutom kan få oväntade allierade för en sådan reform. I stället för det grovhuggna hudfärg så står helt plötsligt i SCB:s statistik information om kurder, somalier, eritreaner, romer, polacker, italienare, judar, araber och så vidare.

LÄS MER: Rasregister gör mer skada än nytt

Då kommer vi till nästa konsekvens som fackförbunden inte räknat med men som naturligt följer av deras förslag: Statistik som förs över människors etniska härkomst kan, förutom att kopplas till sådant som sysselsättning, utbildningsnivå även kopplas till brottsstatistiken. Vill man samköra brottsstatistik mot etnisk data? Varsågod! Även om inte SCB kommer att göra en stor sak av att sådan information finns tillgänglig så kommer det inte ta lång tid innan sådan data samkörs med alla möjliga register. Vill man veta vilken etnisk grupp som är överrepresenterad bland bedrägerier så är det bara att titta.

ANNONS

Det var inte säkert det fackförbunden väntade sig skulle ske, men det lär bli konsekvensen om de får som de vill. Man ska akta sig vad man ber om, risken är att man blir hörd.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS