I Botkyrka kommun har den rödgröna majoriteten föreslagit att ett register över ”rastyper” och ”trostillhörighet” ska införas. Förespråkarna anser att det behövs jämlikhetsdata för att förstå och motverka diskriminering.
Förslaget är motsägelsefullt. Å ena sidan ska etnicitet inte registreras, däremot hudfärg. Men hudfärgsnyanser kommer inte registreras, däremot vilket ursprung människor har. Å andra sidan ska datan baseras på hur de tillfrågade definierar sig själva.
Syftet med undersökningen är att låta respondenterna själva definiera sin tillhörighet. Samtidigt har de som insamlar datan redan på förhand bestämt sig för vilka svarsalternativ som kan ges.
Att förslaget framstår som godtyckligt och förvirrat är föga förvånande. Överallt i världen, där raskategorisering tillämpas, stöter man på samma hinder. Det finns gott om exempel från Sydafrika, Indien och Malaysia där liknande data har skapat konflikter och använts för att utforma kvoteringssystem. Men problem med utformningen är inte det starkaste argumentet emot förslaget.
Varken stat eller kommun bör samla in information om människors ras, hudfärg eller religiös tillhörighet. Argumenterar man för att ras räknas i ett fall blir man svaret skyldig varför det inte ska räknas i andra fall. Bör exempelvis brottstatistiken samköras mot register över de dömdas etniska eller religiösa bakgrund?
Brottslighet är förtryck mot den som utsätts för ett brott. Borde inte förespråkarna av jämlikhetsdata anse att det är viktigt att förstå brottslingens bevekelsegrund, genom att studera data över förövarnas ras? Och vad finns det för garantier att Botkyrkas rasregister inte missbrukas? Rosita Grönfors, ordförande för en romsk kvinnoorganisation är kritisk till förslaget: ”Kan vi lita på kommunen när vi inte har förtroende för Polisen?” (SVT 2/12).
Jämlikhetsdata är ett försåtligt begrepp. Målet är att förstå strukturell rasism. Men att registrera människors rastillhörighet minskar inte rasismen. Det är inte ens säkert att det leder till större kunskaper om den.
Vad blir konsekvenserna? Sannolikt att människor i ännu större utsträckning definierar sig själva och sin plats i samhället utifrån sitt ursprung. När ett liknande förslag infördes i Brasilien blev konsekvensen att människor som tidigare inte definierat sig i termer av ras, eller som hade en mer ambivalent självuppfattning, började tänka på vilken ras de tillhörde. Är det en utveckling vi vill se i Sverige?
