Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög efter tre år med nästan obefintlig tillväxt. Svenska löntagare deppar och sparar istället för att konsumera. Hushållens ovilja att börja spendera håller nu tillbaka svensk tillväxt.
Det är tydligt att svenska folket saknar framtidstro. Detta trots historiskt höga löneökningar, kraftigt sänkta boräntor och regeringens expansiva finanspolitik.
Hushållens konfidensindikator, som mäter hushållens optimism om sin egen och Sveriges ekonomi idag och de närmaste 12 månaderna, störtdök år 2022 när inflationen började skena och Riksbanken chockhöjde folks bostadsräntor.
Under år 2024 började optimismen spira i Sverige, framförallt bland höginkomsttagare som gynnades av sänkta räntor och av regeringens stora skattesänkningar.
Men den växande optimism som präglade år 2024 tvärdog vid årsskiftet. Alla inkomstgrupper har därefter blivit tydligt mer negativa om ekonomin.
I en internationell jämförelse försämrades det ekonomiska stämningsläget i Sverige mest av alla OECD-länder mellan december 2024 och april 2025.
Ett antal faktorer spelar in i denna utveckling. Den mest avgörande är sannolikt den stora globala ekonomiska oro som vuxit fram i skuggan av Donald Trumps tillträde. Sverige är ett exportberoende land och riskerar därmed att påverkas mer än andra av en försämrad global ekonomi.
Hushållens negativa syn på den ekonomiska utvecklingen ligger nu som en våt filt och håller tillbaka konsumtionsbenägenheten och pressar upp sparkvoten
Vad behöver göras?
Den ekonomiska politiken måste stärka framtidsutsikterna. En kraftfull investeringspolitik kan bidra till att bygga framtidstro.
Sverige behöver stora offentliga investeringar. Vi behöver investeringar brett.
Investera i vägar och järnväg. Börja med att prioritera enkelt underhåll som har korta ledtider. Tillför ekonomiska resurser till kommunerna för att öka takten i eftersatt underhåll av vatten och avloppsanläggningar. Öka kapaciteten i elnätet genom att investera i ny överföringskapacitet. Listan på investeringar kan göras lång.
Men en politik för ökade investeringar behöver kombineras med tydliga insatser att stärka köpkraften hos hushållen.
Det funkar inte med att bara sänka skatten för höginkomsttagarna. Den expansiva finanspolitiken måste gynna låg- och medelinkomsttagarna.
En tydlig reform för ökad framtidstro är ett kraftfullt höjt barnbidrag. Barnfamiljer har en högre konsumtionsbenägenhet än många andra grupper. Då bidraget inte är inkomstprövat saknas inlåsningseffekter.
Sedan barnbidraget höjdes senaste gången, år 2018, har merkostnaderna för att ha barn stigit med cirka 40 procent. Om barnbidraget ska stå för samma andel av kostnaden att ha barn behöver bidraget höjas med 500 kr i månaden. Det vore en klok politik för att öka köpkraften i Sverige.
Nu måste tillväxten stärkas. Det kräver att Sverige får framtidstro.
