När läroplansutredningen presenterades lovade skolministern att det var slut på experimenten i svensk skola. Det här är den postmoderna kunskapssynen sista suck, sa Lotta Edholm (L) med emfas i Aktuellt. I de nya styrdokumenten ska ämneskunskap och färdighetsträning stå i centrum. Läraren ska återfå auktoritet. Undervisningen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte på myter eller teorier om lärande. Det är efterlängtade och nödvändiga förändringar. Om den stora kursomläggningen alls blir av, vill säga. Just nu ser det inte så ut.
Det handlar om Skolverket. Igen. Den här gången började det med att myndigheten upphandlade forskare för de ämnesbeskrivningar som de nya kursplanerna ska bygga på. I instruktionen avstod Skolverket från att göra läroplansutredningen styrande. Verket lät också bli att ställa krav på att ämnesbeskrivningens rekommendationer måste bygga på systematisk forskningsgenomgång och ha en korrekt referenshantering.
Resultatet blev därefter. Underlaget består i flera fall av fritt tyckande och direkt polemik mot utredningen. Medan läroplansutredningen skruvar ner digitaliseringen, skruvar exempelvis ämnesbeskrivningen i engelska upp den rejält. Där läroplansutredningen säger nej till individuella anpassningar, förordar forskarna som Skolverket anlitat mer differentiering. Där utredningen ställer uttryckliga krav på metodik med evidens, svarar de forskare som Skolverket arvoderat med myter om lärstilar och problembaserat lärande.
Just de brister som Skolverket fick allvarlig kritik för i Riksrevisionens granskning, har myndigheten med imponerande exakthet lyckats repetera i processen med de nya styrdokumenten. I de interna kursplaneutkast som Skolverket sedan tagit fram återuppstår den flummiga kunskapssyn och passiva lärarroll som varit destruktiv för elevers inlärning. Eleverna ska undersöka, utforska och arbeta självständigt, heter det. Skolverket förefaller ha egna idéer om vilken riktning den svenska skolan bör ta. Dessa idéer ligger mycket långt från de bärande förslagen i läroplansutredningen.
Jag ingick i den expertgrupp som arbetade med läroplansutredningen. Samma konstellation är satt att ha en central roll i det fortsatta arbetet vid myndigheten. Även expertgruppen har framfört kritik mot Skolverkets glidning bort från intentionen i utredningen. Experterna har också upprepat tryckt på att utredningen är det textdokument som myndigheten faktiskt har att efterleva.
Men Skolverket slår den massiva kritiken ifrån sig. ”Vi har kompetens och stor kunskap” svarar Maria Weståker säkert. Ämnesbeskrivningarna, även de som går på tvärs med utredningen, är fortsatt ”jätteviktiga dokument” för arbetsstyrkan på etthundra tjänstemän. Den grupp som främst verkar sysselsätta sig med att motverka en demokratiskt beslutad förändring av svensk skola.
Utbildningsdepartementet behöver därför göra klart att uppdrag kan lyftas bort från Skolverket med omedelbar verkan, om myndigheten inte förmår att leverera enligt direktiven. Hittills har Skolverkets läroplansavdelning främst förmått producera oändligt många postmoderna dokument, till stor förvirring för både lärare och elever. Även det skolexperimentet bör stoppas.
