Valet i Estland förra söndagen gick som väntat. Den sittande premiärministern Kaja Kallas och Liberala Reformpartiet tog hem segern. Centrala frågor under valrörelsen var den skenande inflationen och stödet till Ukraina – Estland ger ungefär en procent av BNP i bistånd till landet.
En annan fråga som varit uppe på dagordningen är språkfrågan. Av Estlands 1,3 miljoner invånare har en fjärdedel – 320 000 personer – ryska som modersmål. Det har varit tillåtet att bedriva undervisning på ryska. Men nu ska all undervisning ske på estniska, med syftet att integrera den rysktalande befolkningen.
Relationen till det ryska språket har alltid varit känslig, men i och med Rysslands invasion av Ukraina har relationen till det ryska språket i Estland blivit brännhet. Och man kan förstå att den estniska regeringen vill integrera – eller assimilera snarare – den ryska befolkningen. Att ”skydda” ryssar i andra länder är ett mantra från propagandafabriken i Kreml. Den ryska staten bedriver en aktiv kulturpolitik där man vill främja den ryska kulturen i gamla Sovjetrepubliker med dess ryska minoriteter, vilket inte bara handlar om att uppmana folk att läsa Dostojevskij utan också är ett sätt att skaffa sig inflytande.
Det går att förstå att den estniska regeringen ser med oro på allt detta.
Det tycks också finnas en oro över var lojaliteten ligger. Av alla ryssar som bor i Estland är en stor del ryska medborgare. Inställningen till kriget i Ukraina splittrar den ryska minoriteten, men de rysktalande är betydligt mindre positiva till Ukraina än vad de etniska esterna är. 91 procent av de estnisktalande anser att det är rätt att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en opinionsundersökning genomförd av myndigheterna strax efter den ryska invasionen av Ukraina.
Motsvarande stöd bland andra estländare, vilket i praktiken betyder etniska ryssar, är 48 procent. 80 procent av esterna anser att Ukrainakriget innebär ett ökat säkerhetshot mot Estland. Motsvarande siffra i den ryska gruppen är 38 procent.
Enligt premiärminister Kaja Kallas anser två tredjedelar av Estlands ryska minoritet att de har starkast känslomässiga band till Estland, och en tredjedel till Ryssland. Hon menar att det finns ett ”arbete att göra där”, vilket bland annat går ut på att förbjuda ryska tv-kanaler (SvD 15/6 2022).
Att sätta stopp för rysk propaganda är en sak. Men är det verkligen rimligt att begränsa den ryska minoritetens rätt till undervisning på sitt modersmål?
Det ska sägas att det inte går att betrakta språkfrågan i Estland utan att ha med den historiska komponenten. Den sovjetiska ockupationen från 1944 till 1991 innebar inte bara politiskt förtryck. Ockupationen var också en form av kulturell kolonialism. Under Stalintiden deporterades hundratusentals ester till Sibirien. Estnisk litteratur och konst stämplades som ”borgerlig” och förbjöds. Samtidigt var immigrationen av ryssar från andra delar av Sovjetunionen mycket hög. En stor del av dagens rysktalande estländare är ättlingar till dessa.
Att den estniska regeringen vill värna om det estniska språket och därmed den estniska kulturen är därför förståeligt. Landet har bara varit självständigt i tre årtionden.
Men, som språkvetaren Mikael Parkvall skriver i SvD (7/3), kan de planerade språkreformerna få motsatt effekt. Att ta bort ryska som undervisningsspråk spelar Putins retorik om ”förtryckta ryssar” rakt i händerna. Att stoppa undervisning på ryska för att diktatorn i ett annat land bedriver invasionskrig börjar likna kollektiv bestraffning på kulturell grund. Västvärlden är i konflikt med den ryska staten, inte med det ryska språket eller den ryska kulturen. Rysktalande i Estland såväl som i resten av Europa måste känna att de har en plats här.
Dessutom verkar banden till Ryssland vara en generationsfråga. Bland rysktalande i Estland mellan 15 och 25 år upplever sju av tio att de inte har någon koppling till staten Ryssland, och andelen som uppger att enbart Ryssland är deras hemland är noll. Endast åtta procent av de unga anser att både Ryssland och Estland är deras hemland, enligt en studie från London School of Economics.
De unga i Estland är inte Sovjetnostalgiker. De vill vara en del av det demokratiska Europa. Även om de har ryska som modersmål.
LÄS MER: Väst måste inse att Ryssland inte har några tankar på fred
LÄS MER: Putin är vår tids Mussolini
LÄS MER: Sovjets ondska förringas fortfarande
