Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Ernst Henry Photography
Bild: Ernst Henry Photography

Adam Cwejman: Flygskam räddar inte planeten

Ständigt fokus på flygresor och vad folk äter skapar mer debatt än faktisk förändring. En mer målorienterad klimatrörelse hade kunnat göra verklig skillnad.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Skyskraporna sträcker sig mot himlen i Göteborg. Karlatornet syns nästan var man än befinner sig. Och under våra fötter byggs en tågtunnel. När den blir klar vet ingen. Men vad vi fått höra är att Göteborg går en skön framtid till mötes.

En förtätad stad med större befolkning som rör sig med kollektiva färdmedel. Visionerna har upprepats av politiker i åratal. Och det är svårt att inte ryckas med i känslan av att stan är på gång. Parkeringar byts ut mot kontor. Bostäder kläms in överallt. Göteborg lever helt plötsligt upp.

Få inser att medlet för en grön framtid – förändrad infrastruktur och tätare stadsbebyggelse – i själva verket utgör en av de största källorna till växthusgaser i världen. Byggandet med allt vad det innebär står för nästan fyrtio procent av de globala utsläppen.

Till detta räknas alltifrån framställningen av betong och stål, våra viktigaste byggnadsmaterial, till underhållet av byggnaderna när de väl är klara. Bara uppvärmningen av privathushåll utgör 10,9 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Hur varmt eller kallt vi håller våra hem samt hur väl isolerade de är spelar roll. Och även om Sveriges energiproduktion i stor utsträckning är förnyelsebar är vi del av en betydligt större europeisk energimarknad som inte är det.

Men just byggprojekt och husuppvärmning är sällan huvudrollsinnehavarna i samtalet om klimatförändringar.

Däremot brukar flygresor och maten vi äter ofta hamna i blickfånget. Som andel av de globala utsläppen av växthusgaser utgör flygsektorn omkring två procent. Dit räknas både passagerartransport och transportflyget.

Djurindustrin omfattar ytterligare 5,9 procent av de globala utsläppen. Det är mycket i absoluta tal. Inget att förringa. Men det är väldigt lite jämte byggandet och husens fyrtio procent av de globala utsläppen.

Klimatrörelsen drivs ofta av devisen att ingen kan göra allt men alla kan göra något. Just detta personliga ”något” har upptagit mycket av tiden som ägnas åt klimatfrågan.

Flygresor ska avstås och kött ska lämnas kvar i kyldiskarna. Vi kan påverka hur vi flyger men inte hur Peab och Skanska bygger sina hus. Vi kan skuldbelägga köttätande men inte hur Akademiska hus och Familjebostäder värmer upp sina fastigheter.

Så resonerar inte bara de mer försonliga klimataktivisterna, även de mer radikala tycks bry sig mest om den enskilda handlingen än innehållet i plan- och bygglagen (PBL). Det är sannolikt därför de blockerar vägar, tömmer bildäck på luft och stör flygresor. Inga klimataktivister har ännu saboterat bygget av Västlänken eller surrat sig vid Karlatornet.

Valet av fokus säger något väsentligt om stora delar av klimatrörelsen: Den är på många sätt privat-moralisk och inte nyttomaximerande till sin natur. Mer brydd om att förändra mänskligt beteende än att faktiskt få ut mest förändring per investerad timme aktivism.

Det har kanske blivit så av en slump, knappast som en konsekvens av någon plan. Vi agerar som andra gör och andra gör det som syns och lämnar avtryck, och då helst på sociala medier.

Men det får sannolikt inte så stort genomslag för miljön i praktiken. Att förändra människors beteende, de vardagliga resorna eller vad de väljer från lunchmenyn är väldigt svårt. Människor är vanedjur och vad de äter eller hur de tillbringar sina semestrar är sannolikt det sista de ger upp.

Det kanske inte upplevs som det, men det är sannolikt betydligt enklare att påverka de politiker som reglerar bygglagarna, byggbolagen som måste hitta kunder och fastighetsbolagen som väljer eller avstår från en kostsam renovering som skulle innebära högre energieffektivitet.

En mindre glamorös men mer målorienterad klimataktivism hade sannolikt gjort mer för att minska utsläppen på sikt. I stället för att på marginalen skapa lite flygskam och förmå ett fåtal att bli halvhjärtade vegetarianer hade stora bygg- och fastighetsaktörer kunnat påverkas.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.