I Pingstaftonens Rapport fick vi veta att "näringslivet tvärvänder. Nu vill man lägga ner Bromma flygplats". Oj då, tänkte jag. Har Svenskt Näringslivs chef Jan-Olof Jacke gått ut med ett tillkännagivande om Bromma? Har Volvos Martin Lundstedt eller Stenas Dan Olsson meddelat något nytt i frågan om Bromma flygplats framtid?
Icke. Det visade sig vara vd:n för Stockholms Handelskammare Andreas Hatzigeorgiou som hade "tvärvänt".
– Det var inte länge sedan ni sa att det vore en katastrof för Stockholm och hela det svenska näringslivet om man lägger ner Bromma, sa reportern till Andreas Hatzigeorgiou och fick svaret:
– Ja, det stämde säkert då men nu har vi ju sett det senaste året med pandemin att uppfattningar som gällde för bara ett och ett halvt år sedan har ju ställts helt på tvärs med tidigare antaganden så då tycker jag det är viktigt att vi vågar tänka nytt."
Om rapportinslaget finns ett enkelt påpekande att göra. Stockholms Handelskammare är inte näringslivet och dess vd är inte en tung företrädare för annat är Stockholms näringsliv. Han talar alltså för Stockholm, inte för Västsverige - låt vara att Stockholm är viktigt för Sverige.
Nu råkar emellertid Västsvenska Handelskammaren och dess stockholmska motsvarighet ytligt sett ha hamnat på ungefär samma linje, med ett mycket viktigt "om och men" - att Sverige bygger nya stambanor så att göteborgarna kan ta sig till huvudstaden med höghastighetståg på två timmar.
Det är en klimatsmart lösning som vi har pläderat för sedan 2017, menar Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren, som företräder nära 3 000 västsvenska företag.
LÄS MER: Upp och ner i "tidningarnas värld"
Men några höghastighetståg vill inte Stockholms Handelskammare veta av. De säger nej med hänvisning till att nyttorna är små. Så är det möjligtvis för dem som rör sig mellan tullarna i Stockholm men inte för alla dem som av jobbskäl måste röra sig ofta mellan Göteborg och Stockholm. Det gäller också för Malmö och en rad andra städer längs de tänkta nya stambanorna.
Höghastighetståg lär, namnet till trots, inte bli verklighet med hög hastighet. Det växer som bekant inte omedelbart i de fåror där infrastrukturministrar går fram. Under tiden behövs Bromma. Och längre än så!
Men regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har bestämt sig för något annat. I april tillkännagav infrastrukturminister Tomas Eneroth och miljö- och klimatminister Per Bolund att regeringen vill avveckla Bromma flygplats.
– Coronapandemin har medfört kraftigt minskat flygresande, angav miljöministern som skäl. (Med det resonemanget bör man faktiskt också stänga Arlanda, åtminstone partiellt - för inte heller där lyfter och landar särskilt många flygplan i dagsläget.)
Regeringen har nu tillsatt en utredning som skall se över hur flygtrafiken från Bromma skall föras över till Arlanda. Och undan skall det gå. Utredaren skall vara klar i augusti och nedläggningen skall ske "så snart som möjligt".
Tidigare diskussioner om nedläggningen av Bromma flygplats har förutsatt en utbyggnad av Arlanda. Men något sådant behov ser inte herrar Bolund och Eneroth längre.
Oppositionen är förbannad.
– Allt som bygger på att lägga ned Bromma innan det finns färdigfattade beslut om att bygga ut Arlanda kommer vi att stoppa, sa Ulf Kristersson efter regeringens tillkännagivande.
Liberalernas Nyamko Sabuni kallade beslutet "oacceptabelt". SD:s Jimmie Åkesson menade att det är "ett MP-slag mot landsbygden".
Nu vill en majoritet (M, KD, L, C och SD) i riksdagens trafikutskott att beslutet skjuts upp och att inga beslut tas förrän flyget har återhämtat sig efter coronakrisen.
Det är ett minst sagt rimligt påstående. Att dra tvärsäkra slutsatser, som Hatzigeorgiou och Bolund gör, om flygets framtid mitt i den pandemi som vi inte sett slutet på och som drabbat flyget stenhårt, är inte särdeles smart. Det är lite grand som att säga att "det är ljust ute nu så vi behöver ingen gatubelysning i kväll". Är det något vi med säkerhet vet så är det att vi inte med säkerhet vet något om hur det bli när pandemin ebbat ut.
Den legendariske företagsledaren och förre SAS-chefen Janne Carlzon var inne på samma spår i en intervju i Dagens Industri.
– Det är konstigt att man medan pandemin pågår drar slutsatser om hur efterfrågan kommer att se ut framåt. Flygtrafiken kommer att komma tillbaka, åtminstone till 90 procent. Då räcker inte Arlanda, det vet alla, sa SAS-Janne.
Han menade dessutom att regeringens beslut är cyniskt.
– Det utgår inte från hur vi bäst betjänar flygpassagerare inrikes för att få ett spritt näringsliv och ge regionerna bättre konkurrenskraft.
LÄS MER: Därunder - en rädd liten apa!
Hur gärna än somliga skulle önska det är frågan om Bromma flygplats framtid inte en lokal stockholmsangelägenhet. Det är en nationell fråga. Resten av landet har rätt att kräva av vår huvudstad, inte bara att den är vacker, utan också att den är lättillgänglig och effektiv för alla delar av Sverige. De många regionala flygplatserna i landet är beroende av Bromma flygplats.
Inte ens om Arlanda byggs ut är det ett likvärdigt alternativ till Bromma. Det är stor skillnad i tid och kostnad mellan flygplatserna för att ta sig in till Stockholms centrum.
Lika lite som man kan utgå från pandemitidens trafikvolymer för flyget kan man utgå från dagens teknik i beslut som rör framtiden. Inom flygindustrin, som inom all annan verksamhet, pågår forskning och utveckling för att göra flyget mer miljövänligt! Så det krävs eftertanke, noggranna utredningar och en helhetssyn på vårt väldigt avlånga lands kommunikationer, innan man fattar beslut.
Tills dess bör alla betrakta Bromma flygplats som hela Sveriges flygplats.
