Finns det något land som är så besatt av bilden av sig själv som Sverige? Sitter fransmän, tyskar och italienare och funderar lika mycket på vad andra tycker och tänker om dem som svenskarna gör? Det offentliga samtalet om Sverigebilden påminner närmast om ett sådant där livsallvarligt snack mellan ett gäng högstadiekids som sitter och dissekerar vad parallellklassens tjejer egentligen anser om dem.
I veckan var det dags igen. För så fort någon större politisk händelse sker i Sverige som kan ha effekt på relationer med andra länder så är det dags att diskutera Sverigebilden igen. Nu var det i samband med den senaste tidens koranbränningar.
”Vi har haft en rad sådana här händelser där budskapet som sprids är att Sverige är islamofobiskt. Om det fortsätter ser vi att det kan bli en påverkan på Sverigebilden i de här länderna”, säger Sofia Bard, enhetschef för Sverigeanalys vid Svenska institutet till DN (3/7).
I sann svensk anda (där lagom bara är en chimär) har vi inte bara gjort navelskådande till en nationalsport – vi har till och med gjort det till ett myndighetsuppdrag. Ett av Svenska institutets uppgifter är nämligen att analysera Sverigebilden. Det verkar nämligen inte räcka med att det finns en rad andra myndigheter, däribland Utrikesdepartementet, som har samma uppgift.
Varje år utkommer Svenska institutet inte bara med en, utan flera rapporter om Sverigebilden i världen. För den som är intresserad kan man exempelvis ta del av studier om hur Sverige uppfattas i Baltikum och hur sydkoreanska, indiska och japanska ungdomar ser på Sverige. Det är närmast rörande hur långt den svenska introspektionen sträcker sig, att den ger upphov till flera rapporter om året.
I den senaste sammanfattande årsrapporten, Bilden av Sverige utomlands 2022, står det: ”Det är av stor betydelse att bilden av och uppfattningarna om Sverige utomlands är positiva”. Vidare kan man läsa att bilden av Sverige har förbättrats mest i Polen, och försämrats mest i Kina och Ryssland. Men även om hur Sverige placeras i olika rankningar, som Nations Brand Index. Tydligen är vi inte särskilt populära i Saudiarabien, där rankas vi lägst.
Det kan definitivt vara relevant hur Sverige uppfattas av andra västerländska demokratier som vi har omfattande handelssamarbeten med. Ifall de anser att Sverige inte är ett pålitligt land att investera i eller att ha affärskontakter med kan det ha en allvarlig inverkan på vår ekonomi, och i längden vårt välstånd. Men om så skulle ske har Sverige sannolikt betydligt större bekymmer än Sverigebilden. Och då bör man främst oroa sig för de faktiska problemen som ger upphov till den förändrade bilden, snarare än hur de påverkar varumärket Sverige.
Exempelvis: När en respekterad journalist på den amerikanska dagstidningen Wall Street Journal skriver om Sverige som ”The Gun Murder Capital of Europe” är det största problemet inte att det påverkar Sverigebilden negativt, utan hur den eskalerande kriminaliteten påverkar Sverige (Wall Street Journal 22/3).
Om vi lämnar västerländska demokratiers bild av Sverige därhän, spelar det någon roll hur vi rankas i olika diktaturer? Bör det ha någon påverkan på hur svensk politik utformas eller hur Sverige bör agera i olika frågor? De länder där Sverigebilden är mer negativ – mer eller mindre auktoritära stater i Mellanöstern – är ju knappast några föredömen när det gäller vare sig religionsfrihet eller tolerans gentemot minoriteter. Och deras omdömen om Sverige kan rimligtvis inte vara lika betydelsefulla som länder som vi har mångåriga handelsrelationer och kulturella utbyten med.
Det är en sak att måna om Sverigebilden. Men oron kring Sverigebilden får inte gå så långt att den riskerar att ändra svensk politik i avgörande frågor, eller att kväva den offentliga debatten. Det är där faran uppstår, när politiker överväger att tumma på avgörande principer för att förbättra bilden av Sverige utomlands. Så viktig är ingen rankning i världen.
LÄS MER: Bomberna som sprängde Sverigebilden
