Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vindkraftverk ses från berget Kalahatten i Piteå kommun. Bild: Helena Landstedt/TT
Vindkraftverk ses från berget Kalahatten i Piteå kommun. Bild: Helena Landstedt/TT

Karin Pihl: Farligt att Kina äger svenska vindkraftverk

Att köpa upp viktig infrastruktur är en del i Kinas strategi för att tillskansa sig ekonomisk och militär makt.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ibland stänger det ryska energibolaget Gazprom av leveransen av gas till Ukraina. Det hände 2006 och 2015. Officiellt är förklaringen att länderna inte kommit överens om priset. Men den ryska åtgärden kan också tolkas som en del i konflikten mellan länderna, där ryssarna ockuperat Krimhalvön och aktivt deltagit i det krig som alltjämt pågår i Ukrainas östra delar.

Gasen används också som ett hot i den pågående konflikten mellan Belarus och EU vid den polska gränsen. Den belarusiske diktatorn Lukasjenko har hotat att stänga av gasen till EU om unionen inte tar emot de migranter som vill komma in i unionen via Polen och Baltikum.

Energi kan med andra ord spela en avgörande roll i konflikter. Men medan vi i Sverige betraktar Lukasjenkos hot lite på avstånd håller vi samtidigt på att försätta oss i en liknande situation. Fast det är inte Ryssland eller Belarus som är hotet, utan Kina.

Kinesiska företag äger nämligen en stor andel av svensk vindkraftsproduktion. En femtedel av de investeringar som görs i svensk vindkraft de senaste åren kommer från dotterbolag till kärnkraftsjätten General Nuclear Power Corporation, CGN, ett statligt kinesiskt bolag (SR 15/2 2020). Bolaget är bland annat storägare i vindkraftsparken utanför Piteå, som är under uppbyggnad och ska bli en av Europas största.

Som ett DN-reportage från Piteå visar är detta en genomtänkt strategi från kinesernas sida, som på ett vältajmat sätt sammanfaller med den stora svenska vindkraftsutbyggnaden. Sverige ska bli ett förnybart välfärdsland och entusiasmen kring vindkraften är enorm. Då behövs kapital. Kina vill å sin sida bli ledande inom vindkraftsteknik. Det är en del av strategin ”Made In China 2025”, som syftar till att göra landet världsledande inom högteknologisk industri.

LÄS MER: När techbolagen går Kinas ärenden

Den som tror att investeringsviljan kommer ur en vurm för att Europa ska lyckas med klimatmålen tror fel. Den kinesiska staten gör ingenting som inte gynnar det egna landets ekonomiska och militära makt. Kina köper hamnar, järnvägar, kolkraftverk och flygplatser runt om i världen.

Det ger landet en enorm chans till påtryckningar. Men också till att inhämta känslig information. USA har svartlistat CGN eftersom företaget misstänks ha spionerat på amerikansk kärnkraftsteknik i militärt syfte. Det är alltså detta företag som äger stora delar av den svenska förnybara energiproduktionen.

Vindkraften dras därmed med två säkerhetsproblem. Å ena sidan finns alltid risken att den inte levererar eftersom den är beroende av vädret. Å andra sidan finns risken att Kina utnyttjar sin makt vid en potentiell konflikt. Det kan ske exempelvis genom att obstruera med reparationer och reservdelar. Att stänga av vindkraftverk är inte lika lätt som att stänga av gasen. Men Kina har i dag så pass stort inflytande att det kan bli svårt för den svenska staten att agera snabbt om kineserna beslutar sig för att använda sitt ägarskap till Sveriges nackdel.

Än så länge utgör vindkraften endast en liten del av Sveriges energiproduktion. Men regeringens, eller åtminstone Miljöpartiets, mål är att Sverige ska övergå till en 100 procent förnybar kraft. Vi ska lägga ner kärnkraftverken och ersätta dem med bland annat vindkraft. Om de planerna blir verklighet påverkas inte bara säkerheten kopplad till en stabil energiförsörjning. De utgör också ett rent säkerhetshot mot Sverige.

”Som ägare till kraftverken bestämmer de vad de gör med dem. Det är handlar ju om kritisk infrastruktur som man inte vill att aktörer som kan komma i konflikt med Sverige ska kontrollera”, säger Kinaanalytikern Oscar Almén till DN.

I fjol stoppades kinesiska Huawei från att vara med i uppbyggnaden av 5G-nätet. Detta efter krav från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Myndigheterna bedömde det för riskabelt att låta ett kinesiskt företag äga viktig infrastruktur. Den inställningen måste i högre grad även prägla svensk energiproduktion.

LÄS MER: Vi måste skapa en allians mot Kina

LÄS MER: Kina går snart inte att stoppa