Varför ändrar inte fler sin livsstil när både kunskapen och medvetenheten om klimatförändringarna är så utbredd? Det är något som Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, har forskat om. ”Information i sig är inte någon kraftig motivator. Det är ett ganska stabilt fynd som man ser inom andra forskningsfält också”, säger Bergquist i en intervju (SvD 3/5).
Att bombardera människor med information om klimatkrisen fungerar alltså inte. Något som däremot verkar mer effektivt är kraften i sociala normer. Men då krävs det att det är rätt person eller grupp som förespråkar sopsortering, en minskning av köttkonsumtionen, en flygfri livsstil eller vad det nu kan tänkas handla om.
Det behöver vara någon som man kan identifiera sig med, menar Bergquist. Annars kan det till och med ha motsatt effekt. Det vill säga att man gör tvärtom för att markera sitt avstånd till en viss grupp.
Det förklarar varför många av de sätt som hittills har använts för att skapa medvetenhet kring klimatfrågan inte bara har varit verkningslösa, utan närmast kontraproduktiva. För om du exempelvis är moderat och avsändaren är miljöpartist, och denne anses tillhöra en annan grupp, kommer du närmast att se det som en kontraindikator på hur du bör agera.
Alltså: ju mindre man identifierar sig med urbana flygstrejkande flexitarianer i övre medelklassen, desto rimligare känns det helt plötsligt med biff, bea och bilsemester (givetvis med bensinbil). Tes verkar leda till antites. Det kan även förklara varför det har skapats en sådan polarisering kring allt som har med klimatet att göra. Därför är det inte förvånande att klimatfrågan tycks vara nästa anhalt för kulturkriget.
Intressant nog är människor mer benägna att ändra sitt beteende om de exponeras för outtalade sociala normer jämfört med uttalade sociala normer, visar en annan studie av bland andra Magnus Bergquist.
En uttalad social norm kan exempelvis handla om ett fördömande av ett visst beteende eller ett tydligt budskap om hur man bör göra. Då finns oftast en avsändare, vilket ökar risken för att människor ska reagera genom att vilja göra tvärtom. En outtalad norm kan exempelvis vara att alla grannar på gatan har köpt elbilar. Det har inte kommit något påbud uppifrån om att alla bör köpa en elbil, men folk vill gärna göra som grannen och därför köper man själv en likadan.
Den politiska och kulturella eliten borde ta till sig vad det faktiskt är som får människor att ändra beteende. Och det är inte genom budskap om skuld och skam, som hittills har varit en vanlig strategi i spalter, tal och artiklar. För uppmaningar om köpstopp, köttfritt leverne och att stanna på jorden tycks ju bara bita på de redan frälsta. Om man vill åstadkomma förändring, och inte bara tala om vilken god människa man är, behövs en ny strategi.
LÄS MER: Vi kan inte låtsas som att en värld utan flyg inte har ett pris
LÄS MER: Flygskam räddar inte planeten
