Är man född under 1900-talets sista decennier så har man inte genomlevt något annat än en av USA dominerad västerländsk världsordning. I en tid då det det europeisk-amerikanska inflytandet över världen har varit en så självklar utgångspunkt är det inte konstigt att många tagit det för en naturlag. Men det har visat sig inte stämma.
En som tidigt insåg att vi i väst levt med en bekväm illusion om hur världen är beskaffad var den amerikanska statsvetaren Samuel Huntington. 1996 utkom han med boken Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning. Boken var en längre version av en mycket omdebatterad artikel som han skrev 1993.
I Civilisationernas kamp delade Huntington upp världen i ett antal, rätt grovhuggna, civilisatoriska block. På gränserna mellan dessa civilisationer, hävdade han, skulle vår tids stora konflikter utspelas. Väst var ett block, den muslimska världen ett annat, det ortodoxa Ryssland ett tredje och så vidare. Något profetiskt uppmärksammade Huntington redan då den lingvistiska och historiska skillnaden mellan västra och östra Ukraina. Där fanns ett frö till en framtida konflikt, menade Huntington.
Huntington påpekade även att vi i väst hade blivit mindre uppmärksamma på skillnaderna i världen. Religiösa och kulturella skillnader mellan länder och civilisationer hade underskattats. Vi hade invaggats i en falsk föreställning att vårt västerländska samhällssystem – och dess universella anspråk på mänskliga rättigheter och ömsesidigt gynnsam handel – skulle ta världen med storm. Men vi överskattade omvärldens intresse för våra värderingar och politiska system. I takt med att vår civilisation försvagades relativt de andra blocken skulle de andra, menade Huntington, hävda sin särart.
Huntington och hans förläggare kunde nog inte ha valt en sämre tidpunkt för en bok om civilisationernas kamp. Sovjetunionen hade gått under fem år före publiceringen. Därmed avslutades den tudelade världsordningen och kampen mellan öst- och västblocket. Kina hade ännu inte hunnit bli den ekonomiska och politiska storspelare som landet är idag. Det fanns helt enkelt inga konkurrenter till en världsordning styrd från några andra platser än Washington DC och Bryssel.
Det var högkonjunktur för Bill Clinton, den populäre amerikanska presidenten. Drömmen om ett starkt och förenat Europa var tydligare än någonsin. Några år senare skulle dessutom de forna öststaterna ansluta sig till EU. Visst fanns det bakslag, som kriget på Balkan, 00-talets krig mot terrorism och hotet från radikal islamism. Men de uppfattades främst som sura uppstötningar från det förflutna, inte tecken på begynnande konflikter mellan civilisationer.
Mycket i samtiden gav stöd till övertygelsen om att väst skulle utgöra en modell för hela världen. Gårdagens ideologiska, kulturella och religiösa konflikter tycktes falla passé. Osloavtalen av förhoppningar om fred i Mellanöstern mellan Israel och Palestina. Iraks invasion av Kuwait slogs tillbaka av en internationell koalition. Den seglivade konflikten på Nordirland kunde läggas till handlingarna 1998. Antalet mellanstatliga krig minskade. Kanske hörde stora krig och konflikter det förflutna till?
Snart övertygade vi oss i väst även om att den gamla tidens materiella konflikter helt kunde upplösas. Ekonomier skulle vara globala och obesvärade av nationella intressen. Det fanns inga nollsummespel, bara vinnare. IT-miraklet skulle frälsa vår ekonomi och världen bli alltmer sammankopplad. En ny era för demokrati och medborgardeltagande väntade. Äntligen kunde vi hänge oss åt handel, internationella samarbeten, miljöpolitik, jämlikhet och minoriteters rättigheter.
Men eran 1991-2021 är nu avslutad. Krig och spänningar, precis där Huntington förutspådde att de kunde uppstå, är det nya normala. Kina håller på att nå kulmen av sin ekonomiska och politiska makt. Landets militära och ekonomiska tillväxt är en av de största i mänsklighetens historia. Xi Jinping är den mest offensive, mest auktoritäre och mest självsäkre kinesiske ledaren på länge. Samtidigt går Indien sin egen väg, utan att ansluta sig till den västerländska gemenskapen. Den internationella handeln är satt i gungning och det våras för krigsindustrin.
Vad hände med 1990-talets löfte om globalt samförstånd?
En viktig observation som Huntington gjorde var att när gamla civilisationer, som den kinesiska, blir rikare genomlever de något han kallade ”modernization without westernization”. Bara för att de köper moderna konsumtionsvaror och lever ett medelklassliv blir de inte ”som vi”. Detta var annars den västerländska förhoppningen: Konsumtionskultur, handel och Internet skulle knyta ihop världen. Vi skulle, när inkomsterna jämnades ut mellan länder, vilket också skedde, bli mer lika som människor. Vilket skulle borga för ömsesidig förståelse.
Men den envisa styrkan hos våra grupplojaliteter har visat sig kunna övervintra även ekonomisk globalisering och modernisering.
Hur tar sig väst ut ur villfarelsen att dess liberaldemokratiska system är alltings mått? Det har redan börjat ske. När Donald Trump 2016 blev amerikansk president fick västvärldens största demokrati se en oborstad maktrealist utan spärrar som sin främsta företrädare. Han började med att skälla på Europa för dess loja inställning till kontinentens försvar. Räkna inte med att USA alltid kan stå för er säkerhet, var hans budskap, ni måste kunna försvara er mot Ryssland på egen hand.
Men den kanske viktigaste förskjutning han satte igång var skilsmässan från Kina. Den bristfälliga handelsbalansen mellan Kina och USA spelade roll. Det är inte oväsentligt att västvärlden har gjort sig ekonomiskt beroende av Kina, menade han. Något som ofta glömdes bort var att Trump också varnade för det europeiska beroendet av rysk gas. Trumps manér var dock så frånstötande att etablerade politiska eliter inte förmådde lyssna på honom.
Men Trump hade, som krass maktrealist, ett par viktiga poänger som ingen riktigt kan bortse ifrån: Övertron på handel och ömsesidig respekt för internationella regelsystem var väldigt ensidig. Väst trodde att omvärlden skulle spela med, när den i själva verket främst tjänade sina egna nationella intressen.
Tecknen på att det som påbörjades under 2016 nu börjar anta en fast form ser vi överallt. Joe Biden har i stora drag behållit Trumps utrikespolitik. Europa har också svängt och insett att det inte är hållbart att vara ekonomiskt beroende av despotier. Det håller på att ske en omfattande ekonomisk separation mellan USA och Kina. Handelstullar, hemvändande företag och byggande av halvledarfabriker – alla dessa åtgärder har samma syfte: Beroendet av Kina ska minska.
De två supermakterna, USA och Kina, gör sig redo för en, tycks det, oundviklig konflikt om önationen Taiwans öde. Vem vill i ett sådant läge se stora delar av sin ekonomi konfiskerad av motståndaren? Frågan borde vara högaktuell i Sverige men vi undviker den ständigt eftersom vi är så rädda för vad svaret innebär för våra internationella storföretag som Volvo, HM och Ericsson.
Gränserna mellan civilisationerna framträder allt tydligare och Huntingtons kartor får, även om de förstås inte förklarar allt, en förnyad aktualitet. Om eran 1991-2021 var Bill Clinton, Carl Bildt och Angela Merkels tidsålder, fylld av vackra men naiva förhoppningar om ömsesidigt positiva handelsutbyten och konflikternas utdöende, så rör vi oss nu in i en verkligt Huntingtonsk era. Kriget i Ukraina har på ett år kastat oss tillbaka i historien.
Den svenska idén om att vårt land är en oberoende, moraliskt högstående, neutral kraft mellan maktblocken har slutligen grusats för gott. För vi ingår i en tydligt avgränsad civilisation förenad av vissa normer, politiska system och gemensamma intressen, vare sig vi vill eller inte. På den insikten kan vi bygga ett mer realistiskt försvar för våra frihetliga värderingar. Drömmen som varade mellan 1991 och 2021 var vacker men ohållbar. Världen måste hanteras såsom den är, inte på det sätt vi hoppas att den är.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
