Skolminister Lotta Edholm (L) vill sätta stopp för glädjebetygen.
Skolminister Lotta Edholm (L) vill sätta stopp för glädjebetygen. Bild: Oscar Olsson/TT

Naomi Abramowicz: Borgerligheten ska bry sig om elevernas framtid, inte skolkoncernernas

De borgerliga partierna verkar äntligen ha hunnit i kapp sina väljare i synen på marknadsskolan.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

”Det här betyget behöver du titta lite extra på”. Det fick läraren Robin Johansson, tidigare anställd på en av Thoréngruppens skolor, höra från skolledningen (P4 Göteborg 16/7). Rektorn tyckte att han inte hade satt tillräckligt höga betyg, utan att han borde ha godkänt en elev trots att den inte uppnådde kraven. Dåliga betyg är nämligen dålig reklam för skolan, även om den allra sämsta reklamen är att flera Thorénskolor nyligen har fått indragna tillstånd från Skolinspektionen på grund av ”allvarliga och omfattande brister” (SVT 3/7).

Robin Johansson är långt från den ende läraren som arbetar för en stor skolkoncern som har pressats att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänar. Fackförbundet Sveriges lärare gjorde nyligen en enkät bland lärarna på Internationella engelska skolan, där en stor andel av de svarande säger att de har blivit utsatta för påtryckningar från föräldrar, ledning eller elever när det gäller betyg (AB 2/7). Det är inte bara ett problem som förekommer i friskolor, även kommunala skolor har behövt anpassa sig efter marknadslogiken där det sätts likhetstecken mellan goda betyg och en god utbildning.

ANNONS

De så kallade glädjebetygen, som har blivit allt vanligare i svensk skola, förstör för alla. De förstör för eleverna som får alldeles för höga betyg och får falska förhoppningar om att de kan klara sig genom en högre utbildning trots bristfälliga kunskaper. De förstör för lärarna som tvingas kompromissa med sitt samvete för att uppfylla ledningens krav på goda betyg och därmed god PR för skolan. Och de förstör för högskolor och universitet som inte längre vet om studenterna som de antagit trängt undan andra som förtjänar platserna bättre. Något som Lars Strannegård, rektor för den prestigefyllda Handelshögskolan i Stockholm larmade om i våras (DN 10/5).

En dryg månad efter Strannegårds utspel tillsatte regeringen en utredning för att stoppa betygsinflationen. Den särskilde utredaren är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som har skrivit åtskilligt om den svenska skolan. Henrekson har gjort sig känd som en av de röster inom borgerligheten som tidigt vågade lyfta problemen med marknadsskolan. Däribland att det inte rör sig om en riktig marknad, där ”konsumenterna” (läs föräldrar och elever) kan fatta välinformerade beslut från oberoende underlag (läs betyg). Henrekson lyfter fram att det handlar om en kvasimarknad, där balansen mellan producent och köpare sätts ur spel eftersom det är en tredje part som finansierar konsumentens val (Kvartal 16/11 2017). Det öppnar upp för manipulation.

ANNONS

Att regeringen nu vill sätta stopp för glädjebetygen och väljer Henrekson som utredare visar inte bara att den är redo att ta itu med ett av de största problemen i svensk skola, utan även att de borgerliga partierna äntligen har lyssnat på sina väljare. Den entusiasm som stora delar av borgerligheten, understödd av näringslivet och lobbyister från skolkoncernerna, har visat för marknadsskolan har inte delats av det svenska folket. Tvärtom har det funnits ett betydande glapp mellan högerpartierna och opinionen, ett glapp som bara har vuxit med tiden. Under de senaste åren har högerväljare blivit alltmer skeptiska till vinster i välfärden, säger Johan Martinsson, docent och föreståndare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet (SvD 3/4 2022).

Men att följa opinionen är inte det enda skälet för borgerligheten att ändra skolpolitik. Det handlar också om omtanke om eleverna och att det nuvarande systemet undergräver några av de värden som borgerligheten sätter högst: flit, bildning och professionalism.

Det lönar sig inte att vara flitig om det går att få precis lika bra betyg i en skola som konsekvent delar ut glädjebetyg. Bildning sätts på undantag när skolkoncerner intresserar sig mer för att mäta kunskap än att lära ut densamma. Och lärares professionalism ska inte ifrågasättas för att de tar sitt jobb på allvar och är mer intresserade av att ge rättvisa betyg än att göra bra PR för skolan, som när Robin Johansson fick höra att han skulle godkänna elever som inte hade gjort sig förtjänta av betyget.

ANNONS

LÄS MER: Borgerligheten kan bättre än att försvara marknadsskolan

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS