Nyligen hade jag ett längre samtal med den socialdemokratiska politikern Lawen Redar. Det är värt att höra i sin helhet om man vill förstå Socialdemokraternas integrations- och migrationspolitiska omsvängning de senaste åren. Hon har en central roll i det arbete som nu pågår för att formulera en ny politik.
Redar bottnar i de här frågorna. Vad som är berömvärt är att hon inte hyser en massa uppfattningar för att det är ideologiskt påbjudet. Hon har börjat med att försöka förstå Sverige och sedan jämkat de betraktelserna med socialdemokratin – inte tvärtom.
Borta är teoretiska skrivbordsprodukter som att segregation och ojämlikhet i Sverige främst (eller uteslutande) beror på rasism och diskriminering, vilket var en viktig del av Socialdemokraternas linje under Mona Sahlin-åren.
Numera förstås ojämlikheten i Sverige – som främst går mellan de med som bor i utanförskapsområden och resten – som en konsekvens av invandringens omfattning, friheten att själv välja bostadsort (reglerat i den så kallade EBO-lagen) samt privatiseringar i Sverige.
En attitydbaserad förklaringsmodell har bytts ut mot en materialistisk. Det vill säga: Det är inte majoritetsbefolkningens åsikter om invandrare, uttryckta direkt eller indirekt, som förklarar samhällsfenomen som arbetslöshet eller boendesegregation utan materiella faktorer som hur många som invandrat, var de bor och går i skolan. Det är ett vägval som Socialdemokraterna nog vinner på, dessutom rimmar det bättre med traditionella socialdemokratiska tankar om vad som förklarar samhället.
Men de tre förklaringarna är inte sinsemellan lika starka som förklaringar. Dessutom kommer nog enbart en utgöra en ordentlig konflikt med borgerligheten – och stora grupper av väljare – i Sverige.
Det första, invandringen, borde det inte råda någon tveksamhet om längre. Kommer det många människor från hela världen till ett litet land på kort tid så uppstår friktion och problem med bostad, arbete och anpassning. Om andelen infödda närmar sig noll i vissa områden så blir det problem för de nyanlända och deras barn. Sverige – i bemärkelsen språk, normer och seder – blir frånvarande och man växer upp utan infödda svenskar omkring sig.
Redars andra poäng, den om EBO-lagen, är också rimlig. Att i ett första skede i ett nytt land flytta/bosätta sig där landsmän, släktingar och vänner flyttat är inte bara väntat, det är rimligt. Men det kanske inte är det som fungerar utifrån kommuners eller arbetsmarknadens perspektiv. EBO har varit ett problem sedan lagen infördes men man ska nog inte överskatta dess betydelse annat än historiskt. EBO-lagen är sedan 2020 dessutom reformerad och det går inte att som nyanländ flytta vart man vill den första tiden i landet.
Det tredje är det intressanta och det som kommer väcka mest motstånd. Redar anser att en bidragande orsak till segregationen i Sverige är privatiseringarna som skett de föregående decennierna. Hon syftar då främst på framväxten av friskolor i Sverige. Detta, menar hon, har urlakat kommunala skolors resurser samt skyndat på utflyttning av etniskt svenska familjer från områden dit det har anlänt många flyktingar från omvärlden.
Hon har en poäng. Men jag tror att hon överdriver den. Det kanske är väntat eftersom det nog är väldigt lockande för Socialdemokraterna att både ställa om sin migrations- och integrationspolitik samtidigt som man gifter det med kritik av borgerlighetens iver från 1990-talet och framåt att privatisera i offentlig sektor.
Friskolorna i Sverige har garanterat utgjort en sorts flyktmöjlighet för infödda svenskar, samt assimilerade invandrare (och deras barn) bort från utanförskapsområden. Men tror Redar och Socialdemokraterna att en sådan internmigration i Sverige inte skulle ägt rum om det saknades vinstdrivande friskolor?
Skulle antalet friskolor, vinstdrivande eller helt ideella, vara betydligt lägre så kvarstår ändå möjligheten att byta kommunal skola, eller om nödvändigt adress för att söka sig till andra skolor. Exempelvis så var utflyttningen av svenskar under 1970-talet och framåt från Angered, Bergsjön och Hammarkullen i nordöstra Göteborg inte motiverad eller underlättad av några friskolor. Den berodde på ökade inkomster, framväxten av radhus- och villaområden i kranskommuner samt den ökande invandringen till förorterna. 1990-talets friskolereform var inte betydelselös men ska heller inte överskattas.
På de punkter där det redan råder någorlunda stor samsyn med de borgerliga partierna, exempelvis när det kommer till migrationspolitiken eller EBO-lagen (även om det finns vissa åsiktsskillnader i det andra fallet) så kommer det sannolikt inte vara så mycket diskussion. Konflikten kommer stå kring det sista och framför allt vad Socialdemokraterna vill göra politiskt för att lösa problemen.
Socialdemokraterna och Lawen Reder söker inspiration för sin nya politik i Danmark. Där har man under lång tid aktivt jobbat med stadsdelars demografiska sammansättning och förändrat stadsplaneringen för att motarbeta segregation. Det låter förstås bra – Danmark har på flera sätt förekommit många av de svenska problemen.
Men det finns dock en väsentlig skillnad mellan Sverige och Danmark. Andelen utrikesfödda i Sverige är betydligt större än i Danmark. Den sociala ingenjörskonst som danskarna ägnat sig åt är utsmetad över lång tid och handlar inte om samma stora andel av befolkningen som är fallet i Sverige. Man har i större utsträckning jobbat med stadsbilden och invandringens volym, i mindre utsträckning med att av danskar kräva deras delaktighet för att lösa integrationsmisslyckanden.
Det är uppenbart att Lawen Redar och Socialdemokraterna kommer att vilja använda sig av befolkningen som ett redskap för ökad blandning och integration. Redar skyr inte begreppet ”social ingenjörskonst” utan betraktar det snarare som en hedersbetygelse: Socialdemokraterna ska sträva efter att med politiska medel bland befolkningen och använda sig av infödda svenskars och assimilerade invandrares sociala kapital (i bemärkelsen språkfärdigheter, kunskap om svenska normer samt utbildningsbakgrund) för att underlätta integrationen.
De kommer förstås inte entusiastiskt gå ut med att det nu ska bli lite härlig social ingenjörskonst och att folket ska få betala för migrationspolitiska misslyckanden. Sannolikt kommer det att förpackas snällare.
Det göteborgska kommunalrådet Karin Pleijel (MP) resonerade exempelvis för ett par år sedan att föräldrars motstånd mot att flytta barn med svenska som modersmål till andra skolor kan motarbetas genom att ”Stimulera föräldrars val i grupp. Få dem att fundera – hur bidrar jag till segregationen?”. Om man får människor att fatta ”ett gemensamt val”, resonerade Pleijel ”då blir de inte lika oroliga”.
LÄS MER: Barn är ingen integrationsåtgärd
Låter lite som att locka ett barn till tandläkaren med små leksaker och klisterlappar. Det återstår att se vilken strategi som Socialdemokraterna väljer – den hårda eller mjuka. Väljer de den första, exempelvis genom att i stor skala driva borta stora privata skolkoncerner och utan samtycke blanda elevpopulationer, då får de nog stora problem.
Den andra, ”mjuka” linjen, lär ignoreras helt. Inte ens progressiva helgon väljer aktivt att flytta med sina barn till utanförskapsområden för att motarbeta segregation. Alternativet, som Redar förklarade för mig, är att lägga ned problemskolor och sprida ut eleverna. Det lär vara en lösning som S lär tala betydligt mer om.
I många fall lär det fungera problemfritt. Men vad händer när människor som aktivt flyttat bort från sociala problem helt plötsligt ställs inför idén att deras barn ändå ska spela en aktiv roll för att bättre på det språkliga underskottet i vissa skolor. Det handlar inte om några små elevgrupper här och där utan ett projekt som omfattar tusentals elever i många svenska kommuner. Att sälja in den idén kommer nog kräva en nivå på den politiska kommunikationen vars like vi inte sett i Sverige tidigare.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
