Karin Lannbys (1916-2007) liv måste vara ett av de mest förbryllande och fascinerande i hennes generation. Dumt nog har mycket av intresset för henne kretsat kring hennes relation med Ingmar Bergman och hur hon ska ha förlöst honom sexuellt, och/eller våldtagits av honom.
I själva verket var Lannby den sista människa jag skulle beskriva genom att redogöra för hennes koppling till en uttjatad regissör. Hon var både poet, spion och, redan i skolåldern, en utpräglad rebell.
Nu kommer Lennart Hagerfors med “Ingen väg tillbaka” – en roman i jagform med Lannby som huvudperson. Hagerfors skriver fram en fantasi om Lannbys tankar och känslor, med hennes omåttligt händelserika liv som inramning. Ett inte helt ovanligt grepp, men oerhört svårt att gå i land med.
PO Enquist lyckades exempelvis i “Livläkarens besök”, där han tolkade den danske kung Kristian VII och hans relation till sin livläkare Struensee. Där var nyckeln troligen att Enquist var trogen sitt eget språk, lät läsaren fantisera tillsammans med honom i en tydlig överenskommelse om att det rörde sig om just en fantasi. På så sätt gick det att i verklig mening leva sig in i den unika situationen att vara en mycket ung och mycket plågad kung av Danmark.
Hagerfors arbetar på ett annat sätt. Språket är mycket allmänt, utan att egentligen gestalta en person: “Jag drogs till ytterligheter för att känna livets fullhet, men vid en viss punkt brast allt för mig. Jag visste aldrig när jag skulle passera gränsen för det uthärdliga.”
Hon bevittnar fruktansvärda scener, med inälvor som rinner ur sårade soldater och ett samhälle som pulvriseras. Reaktion: “Livslusten rann ur mig.”
Om detta varit skrivet i tredje person skulle jag ha accepterat det som en teori om hur det kan ha varit att vara Karin Lannby, men som utsaga ur hennes faktiska medvetande tror jag inte på det. Jag kan inte suggerera mig att tro att hon tänkte så om sig själv, eftersom det är en typisk sådan sak som andra tänker om en människa.
Och när hon som mycket ung, efter att ha engagerat sig i Clarté, reser till Spanien under inbördeskriget för att verka som tolk och sjukhussekreterare i Alcoy, tappar boken taget om henne. Hon bevittnar fruktansvärda scener, med inälvor som rinner ur sårade soldater och ett samhälle som pulvriseras. Reaktion: “Livslusten rann ur mig.”
Jag menar inte att den inte gjorde det. Bara att en skildring av en människas psyke under extrema omständigheter kräver mer detaljerad gestaltning än vad man skulle kunna läsa om “nedstämdhet” i en broschyr från vårdcentralen.
När hon kort efter hemkomsten till Stockholm får besök av en annan världsberömd filmregissör, Luis Buñuel, som vill värva henne som spion, är det omöjligt att inte tappa hakan – men det efterföljande försöket att gestalta sexuell attraktion mellan de två är också underligt stumt, särskilt med tanke på vilket makalöst upplägg Hagerfors har för en magnifik fantasi.
De rör vid varandra, små antydningar utväxlas, men till sist tänker Lannby: “Jag lärde mig att det kan vara bättre att bara avsmaka kärleken än att sluka den som ett hungrigt rovdjur.” Verkligen? Det låter som något slags önsketänkande att Lannby skulle vilja "lära sig" något sådant.
Men skildringen av hur Lannby våldtas av två spanska soldater är nog värst. Inte för att det är något fel på den som skildring betraktad. Hon blir spottad på, förnedrad på alla tänkbara sätt, våldtäktsmännen äcklas av att hon har mens. Så var det säkert. Men språket håller inte som, om än fiktiv, skildring inifrån psyket hos den som våldtas.
Med det sagt: "Ingen väg tillbaka" både kan och bör läsas. Inte som roman, men som källa till kunskap om en enastående människa.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: ”Underlandet” av Hanna Nordenhök
LÄS MER:Recension: ”Egendom” av Hernan Diaz
LÄS MER:Recension: ”Tomt bo” av Sofia Stenström
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
