Så började poddarna påverka verkligheten

Nyligen kom nyheten att livstidsdömde Adnan Syed, vars fall uppmärksammades stort i den amerikanska podden "Serial", släpps fri. Emanuel Karlsten skriver om hur poddens skapare Sarah Koenig vitaliserade en gammal medievärld.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

För åtta år sedan tog podden ”Serial” världen med storm. Den bröt ny mark i ett nästan uttorkat radiolandskap. Mordfallet som undersöktes skapade rubriker – och resning i domstol. Det ledde, åtta år efter poddens publicering och 23 år efter mordet, till att poddens huvudperson, Adnan Syed, frigavs.

Fast egentligen var det kanske någon annan som var poddens huvudperson.

Sarah Koenig heter programledaren som i den amerikanska radio- och poddvärlden numera är en legend. 2014 lanserade hon ”Serial”, en slags spinoff från den stora podden ”This american life”. Hon berättar inledningsvis att hon fastnat i ett redan då 15 år gammalt mordfall. Under ett års tid hade hon inte kunnat göra annat än att nagelfara det i detalj.

ANNONS

Det hon sedan publicerade var unikt. Världen hade länge haft det dokumentära berättandet, men det byggde oftast på färdiga reportage. En producerad timme eller två, redo att sändas till allmänheten. Men Sarah Koenig hade inget färdigt. Hon hade frågor. Så hon använde poddformatet till att bjuda med lyssnaren på en personlig resa. Där producent, tipsare, anklagade, dömda och advokater bjöds in som medresenärer. I en jakt på sanning. Och kunde vi inte fånga sanningen, fanns då tillräckligt för att sätta en person, Adnan Syed, i fängelse?

Men Sarah Koenig hade inget färdigt. Hon hade frågor.

Podden nådde aldrig hela vägen fram till en säker slutsats, även om det åtta år efter publicering nu ledde till att en domstol valde att fria. Det stora genombrottet var i stället tilltalet hos Koenig. Hon skapade ett dynamiskt och öppet berättande där avsnitt tillkom allteftersom hon fick tips. Det var helt banbrytande. Podden blev en av de mest populära genom alla tider, med 300 miljoner nedladdningar. Den gav ringar på vattnet. Inte minst eftersom den förklarade att journalistik kunde fungera som en stark kommersiell produkt.

I Sverige kopierade P3 Dokumentär-nestorn Anton Berg konceptet, gick till poddbolaget Acast och skapade poddserien ”Spår”. Där undersöktes ett fall, inte under en enskild dokumentär, utan under en hel säsong, med flera avsnitt. Samma år satte Aftonbladet en krim-reporter på att göra grävpodden ”Fallet” enligt samma koncept. Båda två blev stora kommersiella succéer. TV följde snart efter, där de två mest uppmärksammade blev Netflix ”Making a murderer” och HBO:s ”The jinx”. Fall där journalister under många avsnitt – och flera säsonger – följde med och nystade i gamla fall. Det har lett till resning i domstol, fällande eller utkastade domar.

ANNONS

Men i fallet med ”Serial”, den kommersiella true crime-poddens moder, blev det aldrig en ny dom.

Tills nu.

Journalistikens framgång mäts inte främst i om domar ändras eller personer frikänns. Men kanske i vilken förändring den skapar. I den meningen är frikännandet mest en biprodukt. För huvudrollen i berättelsen om hur en gammal medievärld vitaliserats, den innehas av ”Serials” skapare, och poddvärldens förnyare: Sarah Koenig.

Läs mer på GP Kultur:

LÄS MER:Irena Pozar gör krimpodd för Spotify

LÄS MER:Adnan Syed från "Serial" släppt

LÄS MER:Nytt "Serial"-avsnitt på gång

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS