Molly Sandén sjöng om ett landslag som ”visat hur man växer upp ur asfalt” i sin låt till dam-EM 2022. Miss Li, som själv spelat i allsvenskan, gör årets officiella VM-låt, ”Våran sång”.
Låttexten berör hur den skrevs ”där bland industri och betong”. Kanske passar det för Miss Lis hemstad Borlänge, känt för sin stålindustri, men det har inte mycket att göra med svenska damlandslaget. De har betydligt närmare till Astrid Lindgrens värld än betongen. ”Asllani court” ligger bokstavligen i Bullerbyn.
När Molly Sandén och Miss Li använder begrepp som ”asfalt” och ”betong” framstår det som att spelarna skulle ha vuxit upp i storstädernas utsatta områden. Så är inte fallet. Fotbollen är inte alls samma integrationskraft för svenska kvinnor som den är för svenska män, eller för all del franska kvinnor (anfallaren Kadidiatou Diani lyfte under EM att franska laget var betydligt mycket bättre på mångfald än motståndarna).
”Asllani court” ligger bokstavligen i Bullerbyn.
Mästerskapslåtarna gör inte landslaget rättvisa eftersom de skildrar en helt annan verklighet. I ”Våran sång” låter det som spelarna snarare är vana vid att misslyckas på skolgympan än att avgöra Champions League-finaler. De målar upp ett lag som fortfarande kämpar i motvind.
Det har spelarna gjort, och damfotbollen har under deras livstider inte alls varit lika självklar som den är i dag. Lönerna är fortfarande lägre och damallsvenskans läktare står i stort sett tomma. Men alltjämt. Den främsta skillnaden är att svenska kvinnor, till skillnad från männen, är otroligt bra på fotboll. Motvinden har slutat blåsa och bytts mot en lätt bris.
Ändå får vi en låt som handlar om att vara lite dåliga på fotboll.
Hur hade man då kunnat göra en bra fotbollslåt? En som är värdig ett bra lag? För männen är man tvungen att ta omvägar och välja ut de få saker man kan konstatera att herrlandslaget är bra på. Nacka Skoglunds rader ”Vi hänger me’, av någon anledning gör vi faktiskt det” har tjänat dem troget sedan 1958, men vill man ha något som belyser herrlagets samtida styrkor skulle man kunna lyfta gemenskapen och bidraget till integrationen.
Varför gör man inte Fridolina till ett verb som man gjorde med zlatanera?
För kvinnorna behövs inte det tramset. Vi hade kunnat göra musik som handlar om att vinna hela kalaset.
Varför gör man inte Fridolina till ett verb som man gjorde med zlatanera? Ett fullt rimligt svar på det är att ingen, alltså absolut ingen alls, använt ordet zlatanera sedan 2012 och även då användes det bara i meningar som ”haha, såg du att nyordslistan har med ordet ’zlatanera’?” Definitionen finns kanske där någonstans i det kollektiva medvetandets källare men för den som behöver påminnas är det alltså ett lånord från franskan med betydelsen ”klara av något med kraft; dominera”.
Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att en VM-låt med den ungefärliga texten ”fridolinar över planen, går för guld i Australien” har sina uppenbara brister. Men – och detta är viktigt – den har helt andra brister än Molly Sandéns och Miss Lis förminskande girl power-pop. Låtarna till kvinnomästerskapen hittills handlar mer om dam- än om -fotboll. Ett så bra lag som det svenska förtjänar en mycket bättre låt om att sparka in en boll mellan några stolpar.
Fler texter från Clara Popenoe Thor:
LÄS MER:Alla talar om Barbenheimer
LÄS MER:Så gör du för att se ut (och inte se ut) som Chris Martin
LÄS MER:Göteborgare dejtar som lantisar
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
