Kulturnämnden i Göteborg får ett kommunbidrag i år på 667,7 miljoner. Det är förstås jättemycket pengar – men ska också täcka stora kostnader. Här ryms bibliotek och bibliotekarier, museum och konsthallar. Stöd till allt från enskilda gallerister till jättar som Göteborgs filmfestival och Konstepidemin. Nu saknas 28,5 miljoner.
Det är knappast en nyhet. Kulturnämnden har gått med besparingskrav i åratal. Jag har själv suttit på hetsiga nämndmöten där allmänheten protesterat vilt mot förslag på nedlagda bibliotek och mindre pengar till kulturskolan.
Efter några år av pandemi är vi nu tillbaka och den här gången är alternativen besvärande få. Eller som tjänstepersonerna själva uttrycker det i sitt budgetförslag:
”Redan hösten 2019 såg kulturförvaltningen tydliga utmaningar i att få en budget i balans. Då hade verksamheterna nått ett läge där i princip alla möjligheter till kortsiktiga besparingar som inte påverkade tillgången till kultur negativt var uttömda.”
Politikerna har få alternativ
Skälet till att det saknas pengar är alltså inte någon extravagant utgift från kulturförvaltningens sida. De har inte hyrt in Rihanna för att köra Las Vegas-shower i Nordstan eller pyntat Stadsbibliotekets entré med fabergéägg. Nej, det rör sig om vanliga kostnadsökningar för bland annat personal, lokaler och IT-system. Kostnadsökningar som inte täckts. Förvaltningen har tidigare försökt få ihop budgeten genom egna åtstramningar och effektiviseringar. Även i år lyckas de skaka fram drygt tretton miljoner på det sättet, men det räcker inte.
Politikernas handlingsutrymme är dock begränsat. De flesta utgifter är redan låsta i avtal. Det nämnden har att ta ställning till är i huvudsak två delar: kulturstöd – alltså författarstipendier, ateljéstöd, bidrag till festivalarrangörer och teaterföreningar – och mediainköp, framför allt böcker till biblioteken.
Det är med en form av uppgiven déjà vu-känsla som jag läser förvaltningens redogörelse av det allvarliga läget. Jag känner igen den sammanbitna stilen, sättet att larma utan att hänge sig åt kraftuttryck och överdrifter. Ta den här meningen till exempel:
”En minskning av mediabudgeten påverkar direkt inköp av litteratur och övriga media till biblioteken negativt. Förvaltningen bedömer att en besparing som överstiger 5 miljoner kronor får för stora negativa konsekvenser. Redan vid den nivån behöver dock arbetssätt förändras och prioriteringar av inköp göras.”
Det är exceptionellt.
Det fria kulturlivet går redan på knäna
Visst finns det meningsskiljaktigheter inom den kommunala kulturpolitiken. En tydlig linje rör just det fria kulturlivet. Sverigedemokraternas Jörgen Fogelklou menar att ”det inte är mitt ansvar att försörja dig om du inte kan sälja dina tavlor” medan övriga partiers företrädare talar om stödens vikt för att upprätthålla hela den kulturella infrastrukturen.
Det är en känd konflikt, och en man åtminstone kan begripa, även om stadens målare, musiker och dramatiker som just överlevt en pandemi och nu står inför en lågkonjunktur lär ha svårt att vara förstående.
Fast som symbol för problemet blir det ändå inte tydligare än med biblioteksböckerna. Jag har svårt att tro att något parti, varken till höger eller vänster, vill skära ner på biblioteksböcker – ändå är det nu en reell möjlighet. På onsdag ska politikerna fatta beslut, man får hoppas att de har ett ess gömt i rockärmen, för det här lär inte göteborgarna uppskatta.
Fotnot: I en tidigare version uppgavs felaktigt att Pustervik erhåller stöd från kulturnämnden.
LÄS MER:Göteborgs fria kulturliv hotas av nya hårda budgetbesparingar
LÄS MER:Så tycker Göteborgspolitikerna om kulturbudgeten
LÄS MER:Hur många bibliotek behöver Göteborg?
LÄS MER:Biblioteksvännerna oroade över att bibliotek ska läggas ned
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
