Jag har traditionellt sett brytt mig exakt lika mycket om julen som danska spermadonator bryr sig om huruvida deras avkomma heter Tord eller Ford. Det är liksom inget man går och tänker på.
När jag var liten faxade jag väl i väg en önskelista längre än Läckbergs lösögonfransar över olika blinkande mördar-robotar jag ämnade erhålla på Jesus Kristers själva bemärkelsedag.
Sedan fick man Lego för segtänkta (Duplo) ett presentkort på en get till en by i Sudan, och så var det klart.
Fuck julen. Den är för barn och alkoholister.
Men! I år suktar jag efter den som en orangutang i en bananbutik.
Det är som att jag är Petter Stordalen och julen är en tvångssteriliserad lounge med kristen barpianist. Så hårt åtrår jag den.
Jag behöver julen. Känner inte ni det också?
Jag skulle inte kalla det julstämning. Eller jo: jag vill stämma julen för att den inte kom fortare. Jag har ett akut krav på ångestdämpande högtid.
Egentligen skulle man väl behöva en bedövningspil lugnade medel rätt i halspulsådern
Sommaren sög snöblandat regn. Man fick ha en två liters colaflaska som regnmätare i stället för det sedvanliga provröret och det blåste en smärre tromb i ansiktet på en – just de fyra veckorna man tagit ledigt från kolgruvan.
Gammal vanlig sketen el till ens hem, för att tända typ en röten lampa man ärvt från en släkting som hatade en, kostar som nio liter ekologisk müsli.
Räntorna höjs som havsnivåerna. Nyheterna är ett svep över arton olika väpnade konflikter och en av dem pågår i förorten där just du bor. När man ska se ”nåt kul” på teve och slår på ”Så mycket bättre”, står Lasse Holm, 108 år gammal och tajt som en bebisutter, och gnider skinnbrallorna mot ett mikrofonstativ. Den slakten av den svenska låtskatten är inte halal – det är ett som är säkert.
Det är tydligen inte bara kul att vara människa. Egentligen skulle man väl behöva en bedövningspil lugnade medel rätt i halspulsådern, fyrtiotusen i cash och två veckor på Bamseklubben på Fuerteventura. Men nu går inte det, så i år får vi satsa på julen.
Vanliga år får man ångest när de börjar julskylta i oktober, men i år kände jag ba: bring it on. Fan började ni inte för i juli? Det snöade ju typ! Om det ändå ska vara dåligt väder då ska man fan lyssna på Triad och äta snajprad gris från norra Danmark dragen i Nisses senap ovanpå en macka som smakar farligt MEN HÄRLIGT nära bulle.
Jag ska dricka glögg tills min tandläkare skjuter sig och antabusen kommer ut den naturliga vägen
Så den här julen är allt förlåtet. Släkten, tomten, Jesus: kom tillbaka. Jag menade inte allt det där jag sa. Jag var full, okej?
I år gör vi julen på riktigt!
Jag ska inte ens baka lussepungar på skoj utan kommer göra riktiga efter det traditionella receptet. Jag ska dricka glögg tills min tandläkare skjuter sig och antabusen kommer ut den naturliga vägen. Skriva julklappsrim som om jag vore Petter utan dyslexi.
Mitt barn ska tindra med ögonen som ett jävla stroboskop gjort av hud och fjun och alla ska vara glada. Så så glada.
Det kommer inte alls kännas desperat och krystat. Frid samt fröjd.
I tre hela dagar med biologisk-, plast- och inhyrd släkt.
Sedan börjar allt om igen.
Läs mer av Marcus Berggren i GP Kultur:
LÄS MER:Vem vill se Robbie Williams må dåligt i TV?
LÄS MER:Stordalen vill att vi ska se honom som en galen uppfinnare
LÄS MER:På Bokmässan är alla människor lika lite värda
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
