Förbjud inte elsparkcyklarna

Elsparkcyklarna är en farsot som drar över världen. Men att ropa efter förbud är att ställa sig på fel sida av historien, tycker GP:s krönikör Marcus Berggren.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Precis när staten bestämde att en pandemi var över så drog det in en annan. Och den här går inte på diabetiker och gamlingar utan på el.

Jag ska sluta uttrycka mig som Fader Fouras och tala klarspråk: folk faller som fulla rådjur på nylagd is när de åker elsparkcykel.

Och som vanligt när en farsot drar över världen är det först när den når kändisarna som någon bryr sig.

Nu senaste ramlade artisten Markus Krunegård på en elsparkcykel. Det blev inga nödrim skrivna den dagen.

I augusti ramlade Sean den förste Banan och bröt foten och flera revben. Barn grät. Han grät. Såklart. Det var ju sorgligt. Fondväggshumoristen Lucas Simonsson var något av en pionjär när han föll redan 2019 och fick sy. Så polletten börjar trilla ner nu uti stugorna: det här kan drabba alla. Inte bara kineser och någons farmor.

ANNONS

LÄS MER:Veckans spellista: Markus Krunegård, Linnea Henriksson, Hanson och Malmöklubb

Opinionen är redan bildad och klar: förbjud skiten och börja promenera som hederligt folk. Vafan tillverkade vi alla stegräknare för om ni ändå ska sväva fram?

Jag har den ofina egenskapen att jag hellre är sen än stressar och tycker att man ser ut som en överstemupp på elsparkcykel. Som någon som tror att man nästan är entreprenör själv om man lyssnar på Framgångspodden samtidigt som man har på sig tunn dunjacka. Så min magkänsla säger såklart: släng allihopa i Göta älv och låt dyfiskarna rejsa gälarna av sig.

Men att ropa efter förbud hade såklart varit att ställa sig på fel sida historien. Man vill ju inte vara killen som fräser åt de första automobilerna, när man sitter där vettskrämd på sin skrinda som dras fram av en trebent get, som också är ens fru.

Nu har vi ju på gott och ont ändå kommit fram till som grupp, att vi lämnat jägar- och samlarsamhället för att gå dit tekniken tar oss.

Då är det väl helt solklart att vi ska flyga fram över trottoarerna, helt övertygade om att vi är viktiga, påväg till möten med folk som inte minns vad vi heter?

Andra argument emot är att elsparkcyklarna förstör ”stadsbilden”. Vad är ens stadsbilden? En enskild individs runkdröm om hur en stad borde se ut? Det förstör väl inte stadsbilden mer än höghus, papperskorgar och folk som skelar? Allt som finns i staden är ju per definition stadsbilden. Och den är ständigt i förändring. Och om man tycker att förändra är att förstöra den så har jag nyheter för er: det var kört redan samma dag som din farmors farmor ställde ner väskorna innanför vallgravarna.

ANNONS

LÄS MER:Bara bakåtsträvare kan vara emot elsparkcykel

Det är som vanligt inte tekniken det är fel på. Det är användarna. Succén internet började ju som en dröm att koppla ihop hela världen och slutade som en pedofilring med vissa avbrott för bilder på katter. Det är ju inte internets fel utan ditt och mitt och förmodligen mest någon som heter Görans.

Samma gäller elsparkcyklar. Målet är att folk som är eller vill vara konsulter ska kunna ta sig snabbt från punkt A till punkt B men resultatet är att folk kör som idioter och sedan slänger elsparkcyklarna i högar som Markus Krunegård kan ramla på. Vad ska vi göra? Avskaffa människan? Jo tack, vi håller på.

Läs fler krönikor av Marcus Berggren:

LÄS MER:Du är inte incel – du är en ful kille

LÄS MER:De borde inte få kallas konstnärer

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS