Jag började använda elsparkcykel under pandemin. Några av er kanske minns den? Den är inte ens över, om man ska vara petig. Så sent som för en dryg månad sen avråddes vi fortfarande uttryckligen från att resa kollektivt och att hålla avstånd till varandra. Så jag gjorde det. I stället för att åka spårvagn tog jag en Voi. I stället för att hoppa in i en taxi hoppade jag på en Bolt.
Och vet ni? Det fungerade alldeles utmärkt. Idén att låta stadens invånare dela på eldrivna fordon som åker fram i 20 km i timmen och går att ställa av vid slutdestinationen är nämligen alldeles lysande. För mig och många andra har den snabbt blivit ett transportmedel som gjort all annan kollektivtrafik i stadskärnan rakt av meningslös. Varför ska jag åka treans spårvagn mellan Vasaplatsen och Järntorget när jag gör det snabbare, billigare och (i vart fall i en pandemi) säkrare på egen hand?
LÄS MER:Hårdare tag mot elsparkcyklar – inför nattförbud
Framför allt, låter jag mig förstå av den svenska debatten, för att det är vulgärt. Att susa igenom staden på en app-cykel ses rakt av som en antisocial handling som förstör för alla andra. Politikerna, i Göteborg framförallt Socialdemokraternas Blerta Hoti pratar alarmistiskt om ”parkeringskaos” och ”förfulning” av staden. På Twitter har lustigkurrar gjort om klassiska målningar över ett medeltida Gamla stan fyllda med de förhatliga elscootrarna för att tydligt visa på vår tids moderna dekadens. Huvudstadstidningarna förfasas över att en hel del av fordonen återfinns på botten av Mälaren. Den kanske mest fantasifulla tolkningen kommer från Expressen Kulturs Philip Warkander. I hans vilda hjärnas vindlingar har transportmedlet förvandlats till en sorts vrålåk för arbetarklassen.
”Att undvika att använda benen (för att gå, och därmed också få gratis motion) och i stället betala för att stå stilla på en elcykel är idiotiskt rent ekonomiskt, men smart om man vill imponera på sina vänner.”
Budskapet är tydligt. Det är ofint att Voia. En suspekt verksamhet för vandaler och ligister. Den som hoppar på en elscooter förfular staden, smutsar ner miljön och riskerar dessutom (åtminstone i den mest inrökta delen av medelklassen) att tas för någon sorts ociviliserad vilde som vill tuffa sig i city.
Visst, det är klart att en del saker med sparkcyklarna går att räta till. Mer ordning och reda behövs i den än så länge lite väl vilda Voistern. Det största problemet är att för många aktörer tillåtits etablera sig utan nån som helst reglering. Inte för att jag tror det hjälper. En grumlig ohelig allians av bakåtsträvare från olika samhällsklasser, såväl politiker som kulturskribenter har bestämt sig för att just detta hemska nya är beviset för samtidens förflackade samhälle.
LÄS MER:Det kan du få i böter om du bryter mot trafikregler på elsparkcykel
Att bilar, mopeder, bussar och spårvagnar redan belamrar gatubilden spelar liksom ingen roll. Inte heller att trafiken i städerna står för den absolut största delen av luftföroreningarna. Tvärtom. I huvudstaden står den nya mångfiliga Guldbron redan klar för att leda in tung biltrafik in i stadskärnan. I Göteborg flankeras innerstadens vackra vallgravar av parkeringsplatser. Som om dessa enorma stålskalbaggar var ett av Gud givet naturtillstånd.
Så är det förstås inte. Och motståndet är heller inte så kompakt. DN:s Peter Wolodarski har länge varit en stark förespråkare. Och vi blir bara fler. En dag i början av juni är jag lite sen till en lunch med en kulturredaktör på en annan tidning. Jag susar som genom staden på min elhingst och sladdar in på parkeringsplatsen. Där står han, på sin egen springare. Vi saktar ner farten och kör den sista biten tillsammans mot entrén. Och är så, så lyckliga.
Läs mer av Björn Werner:
LÄS MER:Nationalteatern hade aldrig blivit stora i dag
LÄS MER:Tv-spelen ger ny mening åt döden
LÄS MER:Sommar i P1: Merit Hemmingson
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
