Sådespelarfacket SAG-AFTRAs ordförande Fran Drescher håller tal i Los Angeles 13 september. Nu kallar hon det nya avtalet ”histortiskt”.
Sådespelarfacket SAG-AFTRAs ordförande Fran Drescher håller tal i Los Angeles 13 september. Nu kallar hon det nya avtalet ”histortiskt”. Bild: Richard Shotwell

Maria Domellöf-Wik: Det här kan vi lära oss av Hollywoodstrejken

Hjulen i Hollywood har stått stilla sedan i maj. Nu rullar maskineriet ringrostigt igång igen – efter den mest utdragna strejken i Drömfabrikens historia. Och det kan vara av största vikt för svenska fackförbund för scen och film att blicka över Atlanten för att dra lärdomar.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Den svenska fackföreningsrörelsen har många år på nacken – och historiskt sett betydligt mer att slå sig för bröstet för än sina amerikanska motsvarigheter.

Situationen tycks dock vara den motsatta i Hollywood just nu.

Stora delar av det svenska tv-dramat står i begrepp att skrotas. Flera tv-bolag krisar och i kölvattnet av nedskärningarna kan tittarna i framtiden glömma påkostade produktioner som ”Händelser vid vatten”. Ändå har reaktionerna hittills uteblivit i Sverige. Tystnad råder.

Inte ett knyst från fack, manusförfattare, skådespelare och filmarbetare. Än mindre strejkvarsel eller hot om blockad. I stället kommer rapporter om att allt färre svenskar går med i facket. Organisationsgraden är enligt tidningen Arbetsvärlden nu nere på 69 procent.

ANNONS

I USA gick mer än 60 000 medlemmar i det amerikanska skådespelarfacket SAG-AFTRA ut i strejk den 14 juli i år, i sympati med manusförfattarna som då redan hade strejkat i drygt två månader. Visserligen satt Hollywood-strejken långt inne. De båda fackförbunden hade inte gjort gemensam sak sedan 1960-talet: men nu hände det.

Läget bedömdes som såpass akut. Kritiskt.

Samma läge råder överallt: filmindustrin står inför ett paradigmskifte, och måste förändras i sina grundvalar inför framtiden.

Svenska filmarbetare har allt att vinna på att ansluta sig till facket och se över sina avtal. Risken är annars att något AI-system – helt utan divalater och positivt inställd till att jobba gratis dygnet runt – snart tar över deras jobb.

Den amerikanska strejken triggades av allt mer ohållbara villkor i Hollywood med start 2015 och som nådde sin kokpunkt 2022. Det räcker med att träffa unga skådespelare som nästan nattjobbat sig in i väggen på Liseberg under inspelningen av skräckfilmen ”Karusell” för att ana vilken brist på rättigheter det kan röra sig om.

Kontraktet mellan skådespelarfacket och AMPTP, som representerar Walt Disney, Netflix med flera, innebär nu bland annat höjda minimilöner och högre inbetalningar till sjukförsäkringar och pensioner. Strömningsbolagen väntas intressant nog dessutom betala royalities för de program och serier de strömmar. Nya regler införs också för användningen av AI inom film- och tv-produktion.

Svenska filmarbetare har allt att vinna på att ansluta sig till facket och se över sina avtal. Risken är annars att något AI-system – helt utan divalater och positivt inställd till att jobba gratis dygnet runt – snart tar över deras jobb.

ANNONS

LÄS MER:Stockholms filmfestival invigd – på hotade biografen Skandia

LÄS MER:Från klasskamp till vip-mingel när Stordalen intar Järntorget och Folkets hus

LÄS MER:Oscarsparet i Göteborg: träffar barnen på Prisma filmfestival

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS