Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Bild: Peter Dejong

Klas Grinell: Vi måste börja prata om Turkiets människorättsbrott

De senaste åren har Sverige låtit Erdoganregimen urholka såväl vår trovärdighet som vår rättsordning. När vi nu är alliansbröder är det hög tid att återupprätta de mänskliga rättigheternas legitimitet – genom att prata klarspråk om situationen i Turkiet, skriver Klas Grinell.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Till slut har alltså det turkiska parlamentet röstat ja till att släppa in Sverige i Nato.

Nu är vi alliansbröder med den turkiska staten. För att inte helt tappa vår trovärdighet i världen är det hög tid att Sverige återtar i alla fall något av sin position som internationell människorättsförsvarare. Ända sedan Sverige i FN 1960 vågade träda ut ur de europeiska stormakternas skugga och bli del av de antikoloniala staternas allians har vi sett oss som de mänskliga rättigheternas internationella garant. Visst har det alltid funnits ett mått av chauvinism i denna hållning, som med rätta retat mer realpolitiska makter. Men det har samtidigt inte varit bara tomma ord. Det har också varit ett åtagande och en sporre att verka för en rättvis världsordning.

ANNONS

De senaste åren har Sverige låtit Turkiet urholka såväl vår trovärdighet som vår rättsordning. Som Joakim Medin visar i boken ”Kurdspåret” har det inte bara med Nato-processen att göra. Redan för flera år sedan började svenska migrationsmyndigheter använda hemliga uppgifter från turkisk säkerhetspolis för att stänga ute framförallt kurdiska asylsökande. Vi vet mycket väl att Turkiet stämplar folk som terrorister och nationsförrädare utan andra grunder än att de misshagat Erdogan eller någon av hans lakejer.

Det är hög tid att börja prata klarspråk om situationen i Turkiet. Turkiet klassas sedan 2013 som en valautokrati med ett demokratiindex som de senaste tio åren sjunkit från 0,4 till 0,1. Sverige har också tappat något, men ligger med 0.85 ändå på fjärde plats efter Danmark, Norge och Finland.

På Reportrar utan gränsers globala yttrandefrihetsskala har Turkiet 2023 sjunkit till plats 165 av 180 länder. Det är till och med en placering efter Ryssland! Sverige ligger även här på fjärde plats.

På World Justice Projects rättsstatsindex har Turkiet på bara nio år från 2014 fallit från plats 59 av 102 länder, till plats 117 av de 142 länder som finns med i 2023 års index. När det kommer till grundläggande rättigheter är situationen än värre och Turkiet har bara nio länder bakom sig på världsrankingen. Vad gäller säkerställandet att anställda i rättsväsendet inte använder sin position för att gynna egna intressen får Turkiet index 0.15 och en 127: plats i världen.

ANNONS

Att Sverige har låtit Turkiet diktera rättsosäkra ändringar i vår lagstiftning har stärkt autokratins ställning i världen.

I september 2023 slog Europadomstolen fast att Turkiet brutit mot grundläggande rättsprinciper när de dömt Yüksel Yalcinkaya som terrorist och kuppmakare för att han hade använt kommunikationsappen ByLock. Det är en dom som enligt Human Rights Watch berör tiotusentals turkiska medborgare som sitter fängslade efter liknande terroristdomar. Sverige har i stället för att uppmana Turkiet att ompröva dessa domar försökt övertyga Erdoganregimen att också vi nu tar krafttag mot terrorismen.

I år ska det dessutom genomföras lokalval i Turkiet. För att stödja de demokratiska krafter som finns måste det talas klarspråk om hur den politiska spelplanen i Turkiet är starkt anpassad för att gynna AKP; att statens institutioner är politiserade; att medierapporteringen är styrd av regeringens intressen; att offentliga resurser används för att kampanja för AKP:s politik; att de medborgerliga friheterna är begränsade liksom yttrandefriheten; att oppositionen motarbetas i värsta fall genom att deras företrädare i skenrättegångar döms till fängelse; att mötesfriheten begränsas för alla utom regimtrogna organisationer.

Europarådets kommitté för motverkande av tortyr har rapporterat om polisenheter som är specialiserade på misshandel och tortyr. Människorättsövergreppen är så utbredda, systematiska, organiserade och accepterade av den turkiska staten att Internationella brottmålsdomstolen öppnat ett ärende som anklagar Turkiet för brott mot mänskligheten.

ANNONS

Så länge president Erdogan får stå ostraffad och skryta över sina utrikespolitiska framgångar fungerar det som en bekräftelse på att man kan bete sig så utan att straffas. Att Sverige har låtit Turkiet diktera rättsosäkra ändringar i vår lagstiftning har stärkt autokratins ställning i världen. Det är nu hög tid att återupprätta såväl Sveriges trovärdighet som de mänskliga rättigheternas legitimitet.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Recension: ”Kurdspåret” av Joakim Medin

LÄS MER:Jimmie Åkessons krig kommer inte att stanna vid islamister

LÄS MER:Recension: ”Drama utan slut – Turkiet 100 år” av Bitte Hammargren och Stefan Bladh

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS