Lars Henriksson: Vi kan också bli klimatflyktingar i framtiden

Den senaste tidens skogsbränder och torka får Lars Henriksson att tänka på klimatkatastroffilmen ”The day after tomorrow”. En vacker dag är vi där – om vi inte gör något åt saken.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Som nybliven pensionär med en mycket liten sommarstuga känns årets försommarväder som en välsignelse. Dock krävs det inte mycket fantasi för se hotet i det ständigt solglittrande vattnet; gräset är brunbränt och slokande björkar visar redan sina första gula löv. Härom veckan skrev Eva-Lotta Hultén om skräcken för ännu ett 2018 med skogsbränder och vattenransonering. Illa nog, men tänk om det inte stannar där?

När bilderna av ett New York insvept i rök från skogsbränder flimrar förbi påminns jag om katastroffilmen ”The day after tomorrow”. Där slår klimatkatastrofen till över en natt och isvintern väller bokstavligen in över Manhattan.

ANNONS

Tänk tanken att den pågående torkan inte bara är en tillfällig vädernyck utan ett resultat av att någon av de svårförutsägbara brytpunkterna som forskare varnat för i åratal överskridits. Att årets El Niño långsiktigt rubbat jetströmmar, havstemperaturer eller regnvädrens banor med nordisk ökentorka som följd.

I ”The Day After Tomorrow” bryter USA samman och i en sarkastisk kommentar till den ständigt pågående flyktingdebatten utspelas panikscener vid gränsen mot Mexiko när strömmen går åt andra hållet, bort från Fimbulvinters isstormar.

Jag vet inte hur lång tids torka det skulle kräva för att slå ut Sveriges jordbruk och göra landet helt beroende av välvilliga exportörer för att inte svälta ihjäl, men gränsen finns där.

Jag vet inte hur lång tids torka det skulle kräva för att slå ut Sveriges jordbruk och göra landet helt beroende av välvilliga exportörer för att inte svälta ihjäl, men gränsen finns där.

Mänskligheten lever på en klimatmässig knivsegg, ett idealtillstånd som existerat sedan jordbruket och civilisationen såg ljuset i den Bördiga Halvmånen mellan Tigris och Nilen, områden som idag lider svårt av torka. Den temperaturzon där människor och samhällen frodas och som stora delar av planeten befunnit sig i under tusentals år är ganska snäv och den globala uppvärmningen håller som bäst på att snäva in det området.

En ny studie i Nature uppskattar att det redan bor 600 miljoner människor utanför denna klimatzon, en siffra de räknar med kommer att femdubblas om den nuvarande utvecklingen fortsätter till slutet av seklet. Även om en fjällhög Nord snabbt förvandlad till moränöken vore en katastrof för oss som bor här, är det ingenting mot vad effekten skulle bli om monsunregnen upphörde i Asien.

ANNONS

Till skillnad från tidigare civilisationer kan vår anpassa sig i organiserade former, åtminstone delvis. Med miljarder människor utanför de beboeliga zonerna förändras skalan.

Men det som verkligen skiljer vår tid från det gamla Egypten, Ankorriket eller Mayakulturen är två saker: vi vet vad som håller på att hända och vi kan stoppa det.

Nu spås välkommet regn om någon vecka i Sverige och de flesta klimatscenarier förutspår snarare att ökad nederbörd och översvämningar blir problemen i vår del av världen.

Men tanken är ändå nyttig att tänka. I synnerhet i en tid av självgod nationalism där debatten gäller huruvida vi ska hjälpa ”de andra” eller ej samtidigt som den fossilpopulistiska politiken kommer att öka våra utsläpp kraftigt.

Säkert kan de rikaste klara sig, som de miljardärer som sökte sin tillflykt till sina yachter när pandemin var som mest hotfull. Men det spelar mindre roll för samhället om grödorna förbränns på fälten.

Det finns nämligen ingen naturlag som säger att vi som råkar bo i Sverige aldrig kan bli klimatflyktingar.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Tanken på ännu en sommar utan regn är fasansfull

LÄS MER:Sluta vara så grötmyndig, Lena Andersson

LÄS MER:Makthavarna kommer inte rädda oss från klimatkrisen

LÄS MER:Tomaternas skrik väcker nödvändiga frågor

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS