”Att placera sina pengar på ett hållbart sätt kan göra stor skillnad”, läser vi på Söderberg & Partners hemsida, bolaget som förvaltar våra barns ”gröna fonder”.
Orden är inte förvånande, världen brinner och hållbarhet verkar vara en viktig fråga även för finanssektorn. Redan i våras uppmanade flera bolag och banker regeringen att reformera finanspolitiken för klimatets skull. Ändå kan vi, som tidigare skrivit flera texter om klimat, språk och etik, inte låta bli att undra vad som döljer sig bakom orden.
Vi bestämmer oss för att besöka de svenska storbankernas hemsidor och konstaterar att de innehåller mängder – verkligen mängder – av information om hållbarhet. Där talas om gröna fonder och hållbara investeringar, begrepp som ansvar, transparens och mätbara resultat förekommer flitigt. Överallt dyker akronymen ESG upp, tre bokstäver som verkar vara laddade med enorm innebörd och som i svensk språkdräkt står för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
Eric Ericson och Susanna Ericson Wallstén
Eric Ericson (f 1972) är författare och satiriker. Han fick stort genomslag med humorklassikern ”Brev till samhället” (2003).
Susanna Ericson Wallstén (f 1980) är kriminolog och författare och har bland annat skrivit ”Mannen i Damaskus” (2017) tillsammans med maken Eric Ericson.
De båda är nu aktuella med boken ”Brev till Carlos: en berättelse om terrorism, kallt krig och kändisskap”.
Hållbarhet är själen – investerar samtidigt i oljebolag
Ambitionerna tycks stora, orden är det definitivt, fraserna framstår nästan som AI-genererade plattityder. På Swedbanks hemsida läser vi att banken vill ”vända förlusten av biologisk mångfald och bekämpa klimatförändringar”. Nordea skriver att hållbarhet är ”integrerat i alla aspekter av deras affärer”, det är till och med ”själen” i deras affärsstrategi.
Vi besöker en annan hemsida, den som tillhör Fair Finance Guide, ett internationellt initiativ som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut sina pengar. En granskning visar att SEB, Nordea och Swedbank mellan 2020 och 2022 lånade ut över 43 miljarder kronor till bolag som letar efter olja och gas i Arktis, en ytterst klimatskadlig verksamhet. För Aftonbladet förklarar SEB att bolagen behöver finansiering för att ställa om, bort från det fossila.
Annika Winsth: Banker lånar ut till omställning
Det är mycket som är svårt att förstå. På Dagens Industris hemsida får vi syn på en annons från Nordea. ”Därför är finansmarknaden klimatets bästa vän”, lyder rubriken. Vi begriper inte påståendet alls och skriver till banken för att be dem förklara.
Nordeas kommunikationschef Petter Brunnberg svarar att bolag numera behöver redovisa sitt hållbarhetsarbete för att få tillgång till kapital. Därför är det legitimt att beskriva finansmarknaden som ”klimatets bästa vän”. Vi förstår fortfarande inte, men ber i stället Brunnberg förklara hur Nordea resonerar kring lån ur ett hållbarhetsperspektiv.
Vår fråga besvaras av Annika Winsth, bankens chefsekonom. I sitt svar tydliggör Winsth att hon inte uttalar sig om Nordea specifikt, bara om marknaden generellt. Sedan förklarar hon att banker lånar ut pengar till ”smutsiga” företag om företagen i fråga har trovärdiga idéer om hur de ska ställa om sin verksamhet. Banker är däremot inte intresserade av att låna ut pengar till företag som saknar sådana idéer eller ”insikt i frågan”. Det handlar om självbevarelsedrift, skriver Winsth: gör man affärer med smutsiga kunder kommer man själv inte att anses vara grön.
Finansierar bara kärnvapen om förvaltaren ”agerar ansvarsfullt”
Som nämnt sparar vi till våra barn i fonder, gröna fonder. Vi skriver till barnens fondförvaltare, Söderberg & Partners, men deras presstalesperson svarar inte. Därför ställer vi vår enda fråga till deras kundtjänst: ”vad har bolaget för kriterier för att en fond ska anses vara grön eller hållbar?”
Kundtjänsten svarar att gröna fonder är sådana som inte ägnar sig åt handel med produkter som alkohol, fossila bränslen, krigsmateriel, kemiska och biologiska vapen, klusterbomber och personminor, kärnvapen, pornografi med mer. Kundtjänsten tillägger att även fonder som befattar sig med något av ovanstående kan räknas som hållbara ”om förvaltaren agerar ansvarsfullt och främjar omställning.”
ESG-märkta fonder är heta på marknaden
Vi gör ett sista försök att förstå de gröna fonderna och ringer professor Beatrice Crona, verksam vid Stockholm Resilience Center, ett internationellt forskningscenter vid Stockholms universitet. Crona, som i många år bedrivit tvärvetenskaplig forskning inom fälten miljö, hållbarhet och ekonomi, bekräftar att gröna fonder verkligen är stort just nu.
– Det flödar in enorma pengar i ESG-märkta fonder, säger Crona. På ytan ser det ut som att finansbranschen har fattat grejen, att aktörerna är på väg att bli hållbara, fortsätter hon, men de gröna fonderna skiljer sig inte nämnvärt från helt vanliga, icke-gröna fonder.
– I dagsläget är det oklart vad som betraktas som hållbara investeringar, måttsystemet fungerar inte, konstaterar Crona.
Har vi blivit medlöpare?
Problemen handlar om ett godtyckligt och otydligt system, förstår vi, det finns inget tillförlitligt sätt att mäta vilken nytta fonderna gör, det saknas såväl regelverk som kompetens.
– Vad som krävs är tydliga delmål och redovisningar, fortsätter Crona. Utan verklig transparens kommer gröna fonder bara fortsätta att vara ett marknadsföringstrick.
Efter att ha avslutat samtalet med Beatrice Crona känner vi att något måste göras. Vi är trots allt aktörer i ett kapitalistiskt system präglat av konkurrens och valmöjligheter. I väntan på transparens, tydliga delmål och redovisningar börjar vi leta efter alternativ till storbankerna. Och visst, alternativ finns, men en bank som Ekobanken har inte betalkort eller BankID, det går inte att betala med Swish eller göra utlandsbetalningar, saker som vi behöver i vår vardag, i våra yrkesliv.
I fråga om vår egen ekonomi står vi utan valmöjligheter, är fångna i systemet, tagna som gisslan. Världen fortsätter brinna, vi försöker göra rätt val, åker tåg och har sedan länge slutat äta kött, väljer bort företag som bedriver verksamhet i Ryssland eller använder palmolja i sina produkter, men fortsätter, månad efter månad, att finansiera storbankerna. Kanske borde vi börja kalla oss medlöpare?
Läs mer om miljö och klimat:
LÄS MER:Frågor och svar om klimatmötet i Dubai
LÄS MER:Tidöavtalet om klimatet väcker mängder av frågor
LÄS MER:Prognosen: EU misslyckas med alla miljömål
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
