Våren i Göteborg, så frisk och ny,
När solen strålar och himlen är blå.
Så känn på glädjen och njut av varje stund,
När våren i Göteborg är som allra mest sund.
Låt känslan av förnyelse fylla din själ,
Och känn hur livet får en ny, frisk spel.
Fin vårdikt va! Nä, skulle inte tro det! Faktiskt häpnadsväckande usel! Men lugn i stormen, det är bara jag som gett AI-roboten ChatGPT uppdraget att skriva en dikt om våren i Göteborg.
Men kan verkligen inte en artificiell intelligens skriva bättre dikter? Så klart den kan! Om den ges rätt förutsättningar. I själva verket utgör AI-diktningen en gren av poesin med lång tradition, nämligen den konceptuella, alltså en poesi som bygger på idéer och inte endast består av orden på papperet utan av de tankar och den tillkomstprocess som omger dessa ord. Den konceptuella dikten har inte varit blyg för att ta hjälp av både maskiner, slump och kuriösa regelsystem. Mest kända är kanske William S. Burroughs cut up-teknik och franska Oulipo-gruppens idéer om att skriva utifrån olika begränsningar, såsom förbud att använda vissa vokaler. En robot-diktsamling på svenska finns för övrigt redan, nämligen förlaget Svensk Sci-fi:s ”AMMASEUS HORISONT” från 2020, förfärdigad av en AI som tränats i att skriva dikter som Karin Boye, med lika skruvat som – ibland åtminstone – poetiskt resultat.
”Så känn på glädjen och njut av varje stund, när våren i Göteborg är som allra mest sund.”
Frågan om AI-robotar kommer att konkurrera ut konstnärer och författare är, vill jag hävda, hopplöst felställd. I stället borde poetens uppgifter i förhållande till ChatGPT bli minst tvåfaldiga: dels att ställa de frågor som frigör dess poetiska möjligheter, dels att sortera bort de ofantliga mängder verbalt skräp som en AI-algoritm spottar ur sig. För även om en robot i princip kan skapa dikt så saknar den förmåga att bedöma den. Det är ChatGPT själv medveten om och svarar så här oklanderligt på min raka fråga: ”Som en artificiell intelligens har jag inte förmågan att känna eller bedöma vad som är ’bra’ eller ’dåligt’ i poesi eller konst. Jag kan skapa text baserat på de språkliga mönster och regler som jag har lärt mig från träningsdata och generera texter som kan anses vara grammatiskt korrekta och poetiskt klingande enligt vissa mönster och stilar. Men smaken och bedömningen av poesi och konst är subjektiv och beror på en persons personliga preferenser och erfarenheter. Så, vad som kan anses vara en bra dikt av någon, kanske inte nödvändigtvis anses vara bra av någon annan.” Vår slutsats måste bli: En AI-poet behöver – åtminstone än så länge – en lika sträng som mänsklig redaktör.
AI:s litterära produktion ställer flera viktiga frågor som det borde gå att poetiskt leka med. Exempelvis: vad händer egentligen med författarsubjektet och den mänskliga erfarenheten? Från vem utgår ordet ”jag”? Från maskinen eller de som programmerade maskinen? Upphör rentav ordet ”jag” att vara ett personligt pronomen? Och hur ska vi förstå utsagor om kropp, födelse, barndom och dödlighet? Saker som väl AI inte delar med människan. Åtminstone inte på det sättet. Borde inte ChatGPT kunna skriva någonting mänskligt rörande sina inhumana förutsättningar? Nå, jag provar och ger uppdraget: ”Låtsas att du är ett ledset spädbarn som skriver en kort dikt om dig själv.” ChatGPT ger mig omedelbart svar på tal. Bra poesi? You decide.
Liten bebis jag,
Världen är stor och ny.
Jag gråter och gråter,
Känner mig liten och förlorad.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Fråga poeten: Hur blir man poet egentligen?
LÄS MER:Fråga poeten: Finns det poesi i valaffischernas slogans?
LÄS MER:Johan Cullberg tvekade aldrig att visa sig sårbar
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
