Min ringmuskel drar ihop sig. Det gör den säkert hos ”Carbonara-paret” också. I alla fall ser det ut så när jag tittar på SVT Edits “Dokument bakifrån: Anal extas” som handlar om den manliga prostataorgasmen. Jag vet lika lite om den som män gör om den kvinnliga g-punkten; det vill säga inte så mycket alls.
I dokumentären får tittarna en crash course i hur prostatan fungerar och vilka underverk som kan uppstå vid rätt sorts stimulering. Med längs vägen har vi Arvid och Ida, det så kallade ”Carbonara-paret” från ”Gift vid första ögonkastet”, som tar med oss på en analinriktad sexkurs.
Vi får se hur instruktören för kursen tvättar händerna, byter om och hur hon pedagogiskt berättar om vilken ställning som lämpar sig bäst för klimax. Pluggar och andra sexleksaker radas upp. Glidmedel kläms ut. Arvid och Ida blir lika generade som jag när kursledaren börjar demonstrera processen på sin inbjudna försöksperson. Till min förvåning måste jag säga, eftersom de båda är kända för att vara väldigt frispråkiga när det kommer till just sex.
Även jag.
För det är ju något med analen, speciellt den manliga varianten. Ett utforskat men trots det förbjudet område. Influencern Julia Franzén, som också medverkar i programmet, beskriver den manliga g-punkten som “mobbad och utstött”. Det är en mild omskrivning för vad som egentligen står i vägen för prostataorgasmen; tabun och homofobi.
För några år sedan gjorde SVT Edit en dokumentär om den kvinnliga motsvarigheten under namnet “Orgasmgarantin” (som jag själv medverkade i). I programmet låg fokus på kvinnans g-punkt och en ny slags vibrator som vänt upp och ner på såväl marknaden som orgasmfrekvensen. Dokumentären var en enda lång high five när den kom 2019 då feminismen var som hetast.
Att ge bort makten till någon annan är att också ge bort sin manlighet.
Kanske provocerande den somliga, men överlag togs den väl emot och ansågs utgöra ännu ett steg fram i kvinnors sexuella frigörelse.
Med prostataorgasmen är det annorlunda. Gemene man vet ytterst lite om den, än mindre hur man uppnår den. För att göra det krävs nämligen en rad egenskaper som många män tyvärr inte besitter. Motståndet till att ta emot, att vara den passive parten, krockar med idén om vad en man är och ska vara. Det är bögigt, synonymt med kvinnligt och därför inte önskvärt. Att ge bort makten till någon annan är att också ge bort sin manlighet.
Parallellt med att feminismen gjorde revival för några år sedan föddes också en ny sorts aktivister; kallade killfeminister eller anti-machomännen. De ställde sig på barrikaderna och slog in öppna dörrar om jämställdhet som trängde sig igenom internets algoritmer. Vissa bildade pappagrupper, andra färgade håret och tog på sig ett örhänge. Men även om mycket tid gått sedan dess och killfeministerna fortsatt att driva sin agenda med ett stigande antal likes tycks mycket lite förändrats i praktiken. Machoidealen lever vidare och står i vägen för både mäns autenticitet och anala extaser.
För att vara mottaglig (no pun intended?) för prostataorgasmer krävs en viss mått sårbarhet och självkänsla som inte krockar med ens identitet som man. Tyvärr är många män inte där än. Viljan till förändring måste komma från dem själva.
Kanske kan “Dokument bakifrån” bli killfeministernas nästa hjärtefråga i stället för att driva kampen om alla mäns rätt till att bära nagellack.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Då som nu betraktas den som gillar vaniljsex som tråkig
LÄS MER:Vi kvinnor borde låta män lösa sina problem själva
LÄS MER:Kåta kosläppet efter corona får klara sig utan mig
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
