LÄS MER:Nu ska Göteborg få ett veteranmonument
Vi lever i en tid då statyer rivs. Själva grunden till att de en gång uppförts ifrågasätts. Krav på en annan vinkel på historien förs fram.
Mitt i allt detta ska ett monument för att hedra de 15 000 veteraner som lever i Göteborg uppföras på Hisingen. Konstnären Ebba Matz är glad över sitt uppdrag och vidgar begreppet veteran när hon talar med GP:
”Jag vill även inkludera alla dem som jobbat för Läkare utan gränser och liknande organisationer. De tillhör stöttepelarna i samhället.”
Likväl är uppdraget bland annat att hedra krigsveteraner. De har gjort fina fredsbevarande insatser men deras uppdrag vilar ofta på en grund som är kritiserad, omtvistad och ifrågasatt. Många av dessa krig vilar på en kolonial grund där västerlandet ska ta hand om ”barbarerna” i länder där de inte kan ha fred, när det i själva verket ofta är västerlandet som startat kriget – som i Afghanistan. I andra fall, som när Sverige skulle vara med i en insats på Mali, var kritiken att den leddes av Frankrike som hade stora ekonomiska intressen i landet. FN-styrkor har många gånger också anklagats för sexuella övergrepp i länder där de varit. Jag är övertygad om att det också finns många fina historier att berätta om just svenskarna. Men var detta rätt vinkel?
Sveriges självbild som ständigt god inte förmås omtolkas står i vägen för att göra ett monument för framtiden.
Konstnären Carl Johan de Geer blir en dag tilltalad av en reslig svart man i mataffären som säger att han är ättling till en slav som konstnärens förfader skeppade som slav till Brasilien från Ghana. Kring detta gjorde Carl Johan en utställning på Norrköpings stadsmuseum i ett försök att besvara frågan om vad vi egentligen vet om svensk kolonialism. Louise de Geer som står i en gigantisk staty mitt i Norrköping var alltså en slavägare.
Här gjordes en omtolkning av historien. Det är en liknande omtolkning som görs i USA idag i spåren av Black Lives Matter–rörelsen, den görs i Storbritannien, och den görs även i de länder som var offer för kolonialismen och där monument som hyllar dess bödlar finns.
Hade Göteborgs stad kunnat resa ett monument till alla de människor som deltagit i krig, drabbats av krig, flytt från krig? Här hade veteranerna kunnat inkluderats men också alla de svenskar, varav många bor på Hisingen, för vilka krig inte var en fredsbevarande insats utan något som berövade dem allt och gav dem ett nytt hemland.
Att Sveriges självbild som ständigt god inte förmås omtolkas står i vägen för att göra ett monument för framtiden.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
