Arkivbild från när Rasmus Paludan eldar en koran i Västerås i maj 2022.
Arkivbild från när Rasmus Paludan eldar en koran i Västerås i maj 2022. Bild: Pontus Lundahl/TT

Owe Nilsson: Att inskränka allmänna sammankomster är en farlig väg att gå

Som ett svar på koranbränningarna och det ökade säkerhetshotet överväger regeringen att vidga ordningslagen så att allmänna sammankomster ska prövas mot rikets säkerhet. Detta är dock en farlig väg att gå. Det menar Owe Nilsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Polisen kan i dag stoppa en allmän sammankomst med hänvisning bland annat till säkerheten. Men det gäller säkerheten just vid sammankomsten. Regeringen överväger nu att vidga tolkningen till att innefatta rikets säkerhet, något som även Carl Bildt och Gunnar Hökmark argumenterat för.

Det är sannolikt en mycket farlig väg att gå. Polisen har inte kompetensen att göra dessa bedömningar, så i praktiken blir det Säpo och andra underrättelseorgan som i framtiden ska pröva en begäran om allmän sammankomst.

Vi har historisk erfarenhet av att begränsa yttrande- och tryckfriheten med hänsyn till främmande makt.

Vi har historisk erfarenhet av att begränsa yttrande- och tryckfriheten med hänsyn till främmande makt. Från Hitlers makttillträde 1933 fram till krigets slut tillgrep regeringen ett stort antal repressiva åtgärder mot svenska tidningar – 55 tryckfrihetsåtal, transportförbud mot sex tidningar och 320 konfiskationer av publikationer utan rättegång.

ANNONS

Då gällde det tidningar och inte allmänna sammankomster, men i samtliga fall handlade det om hänsyn till främmande makt, läs Hitlertyskland, som ständigt klagade på vad som skrevs i svenska tidningar.

Att vi skulle försätta oss i en liknande situation redan i fredstid vore lite dumt, för att uttrycka det försiktigt.

Men om allmänna sammankomster där man bränner koraner orsakar uppror i muslimska länder och ökar risken för attentat mot svenskar och svenska intressen, är det kanske inte så konstigt att man tänker i de här banorna. Regeringens yttersta ansvar är att värna landets och medborgarnas säkerhet.

Att allmänna sammankomster nu ska prövas mot rikets säkerhet kan naturligtvis bli en mycket kraftig inskränkning av demonstrationsfriheten.

Men statsministern har naturligtvis helt fel när han säger att det inte handlar om att inskränka yttrandefriheten utan bara att bredda prövningen av tillstånd för en allmän sammankomst. Om det bara vore en byråkratisk åtgärd, är det ju lite underligt att justitieministern framhåller att frågan måste utredas mycket noggrant.

Att allmänna sammankomster nu ska prövas mot rikets säkerhet kan naturligtvis bli en mycket kraftig inskränkning av demonstrationsfriheten.

Om demonstranter provocerar Kina eller Ryssland, kan det naturligtvis tolkas som ett hot mot vår säkerhet. Bara fantasin sätter stopp för alla tänkbara situationer som kan uppstå.

Det är samma farliga väg att gå som med den nya lagen om utlandsspioneri, som gör det straffbart att röja uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer.

ANNONS

Regeringen har som sagt ett ansvar att skydda landets och medborgarnas säkerhet. Inför ökad risk för terrorhot måste man naturligtvis göra allt för att gjuta olja på vågorna. Dit hör att upplysa de här länderna, som själva inte kan stava till demokrati och yttrandefrihet, att vad enskilda människor gör inte återspeglar Sveriges ståndpunkt.

Men att ändra lagar i syfte att stoppa det som provocerar fast att det är lagligt, är att böja rygg för reaktionära teokratier.

Men att ändra lagar i syfte att stoppa det som provocerar fast att det är lagligt, är att böja rygg för reaktionära teokratier.

Måste man ändra några lagar, så är en utvidgad tolkning av hets mot folkgrupp mindre ingripande än att pröva demonstrationstillstånd mot rikets säkerhet.

Det kan låta som att det är mycket mer ingripande, eftersom det innefattar även en ändring av grundlagen, än att ändra en ordningslag.

Men yttrandefriheten är inte gränslös. Redan i dag har vi gränser för vad som är tillåtet. Att det i dag är brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse tolkar ingen som en allvarlig inskränkning av vår yttrandefrihet.

Frågan om huruvida skändning av helig skrift ska ingå i detta, handlar ytterst om var man ska sätta en gräns som redan är etablerad, inte att införa några principiella förändringar av grundlagen.

ANNONS

Själv tycker jag inte att man ska göra det, men att inte få bränna eller på annat sätt skända en helig skrift är likväl mindre inskränkande än att allmänna sammankomster generellt ska prövas mot rikets säkerhet.

Det är en dörr som inte bör öppnas.

Fotnot: Owe Nilsson är frilansjournalist, tidigare politisk reporter på TT

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Liberalernas Gulan Avci hycklar om Förintelsen

LÄS MER:S öppnar för att ändra i ordningslagen

LÄS MER:Angeredsmoskén om koranbränningarna: ”Ska inte bemöta hat med hat”

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS