Är Kuba på väg att förändras?
Frågan känns helt central. Landet har en ny konstitution och genomför stora politiska reformer. Därtill har pandemin och USA:s sanktioner fördjupat den ekonomiska krisen och Raúl Castro ska avgå som ledare för kommunistpartiet. Trots det avfärdas frågan av den kubanske konstnären Luis Manuel Otero Alcántara.
– Det handlar inte om Kuba kommer att förändras. Kuba har förändrats, säger han.
Enligt konstnären har förändringen pågått i flera år. Han ser hur kubanerna blir allt mer frispråkiga i sin kritik av det politiska systemet. Protesterna kommer från flera håll; hbtq-rörelsen, feministiska grupper, djurrättsaktivister.
Själv står Luis Manuel Otero Alcántara i mitten av kritiken, vilket har gjort honom särskilt utsatt. De senaste två åren har han gripits ett tjugotal gånger av polis berättar han. Delvis för att ha vandrat runt i staden insvept i en kubansk flagga.
Han uppger att han har blivit slagen och att han är under ständig bevakning. När han går längs gatorna är han rädd. Rädd för att bli bortrövad när ljudet av en bil närmar sig. Rädd för att bli nedstucken med kniv när mörkret faller över Havanna.
– Jag är alltid rädd. Men min kärlek till mitt land och hoppet om frihet får mig att fortsätta. Om jag dör hoppas jag att det blir gnistan som får alla andra att agera, säger han med ödesmättad ton.
Hungerstrejker och reggaeton från San Isidro
Luis Manuel Otero Alcántara är ledare för San Isidro-rörelsen. En aktivistgrupp på Kuba bestående av kulturarbetare, journalister och akademiker. Den grundades 2018, som en reaktion på ”dekret 349”, en ny lag som kräver att all teater, musik och annan kultur i landet först ska godkännas av regeringen.
Sedan dess har gruppen lockat till sig aktivister från olika håll med målet att få till en dialog med regimen. På sikt vill de få stopp på censuren och polisens gripanden av demonstranter. De vill att Kuba ska bli ett friare land.
I november förra året uppmärksammades San Isidro-rörelsen för en hungerstrejk. I samband med händelsen gick Kubas president Miguel Díaz-Canel ut på Twitter och kallade rörelsen för en fars och påpekade att gruppen har direkta kopplingar till amerikanska myndigheter. En återkommande kritik mot San Isidro-rörelsen.
Generellt pågår en informationskonflikt mellan landets ledning och aktivisterna. Eftersom oberoende medier är kraftigt begränsade på Kuba (landet rankades 2019 som nummer 169 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex) är det svårt att få klarhet i vad som är sant.
The San Isidro farce. There is no invention when talking about links and contacts between the San Isidro Movement and the USA officials caring for them and supplying their headquarters.#SomosCuba https://t.co/F8RMZUh7Ib
— Miguel Díaz-Canel Bermúdez (@DiazCanelB) November 29, 2020
Klart är dock att medlemmarna i San Isidro-rörelsen på nytt har fått internationell uppmärksamhet under vintern. Den här gången handlar det om en reggaetonlåt – ”Patria y vida”, vilket ungefär betyder ”fosterlandet och livet”. En pastisch på den revolutionära sloganen ”patria o muerte” – ”fosterlandet eller döden”.
– Låten har varit en fullständig succé. Musikvideon sågs fler än tre miljoner gånger på Youtube på bara några veckor. Den har hörts mycket på gatorna och spelas på hög volym i hemmen. Regimen ser det som ett hot mot nationen så nu har de förbjudit den, men folk lyssnar fortfarande, säger Luis Manuel Otero Alcántara.
Aktivister och regimen i musikvideokrig
”Patria y vida” är skriven och framförs av bland andra Gente de Zona, Yotuel Romero, och Descemer Bueno. Internationellt framgångsrika grupper och artister med Billboardplaceringar och Latin Grammy-priser.
Musikvideon är full av symbolik och man kan i förbifarten se Luis Manuel Otero Alcántara med den kubanska flaggan. I låten vänder sig artisterna direkt till regimen och kräver friheten att yttra sig och att få tycka och tänka annorlunda. De sjunger att tiden har runnit ut för det kommunistiska enpartistyret.
Erik Jennische är Latinamerikachef på organisationen Civil rights defenders. Han förklarar att ”Patria y vida” har blivit ett stridsrop för människor som lever under politiskt förtryck.
– Eftersom regimen varit panikslagen inför den här videon och slagordets genomslag kom de den första mars med ”Patria o muerte por la vida” (red. fosterlandet eller döden för livet). Det är en jättedålig salsalåt med en text som handlar om förräderi och musiker och artister som säljer sig för pengar.
Matbrist, embargon och ny valuta
Samtidigt som protesterna pågår är Kuba inne i den största krisen sedan 1990-talet, enligt Sveriges ambassadör Tomas Wiklund.
Under 2020 minskade landets ekonomi med elva procent. Framförallt har den uteblivna turismen slagit hårt, men även krisen för samarbetspartnern Venezuela och de hårda embargon som infördes under Donald Trumps presidentskap.
Mitt i krisen genomför regimen en rad stora förändringar som att slopa systemet med två valutor och att ta steg mot att privatisera arbetsmarknaden.
Reformen väntas kunna ge en ekonomisk tillväxt och skapa nya möjligheter för kubaner, men kvar finns en lista på 124 yrken som inte tillåts inom den privata marknaden. Däribland inom utbildning och massmedia.
Enligt människorättsorganisationer som Civil rights defenders och Amnesty har situationen snarare blivit sämre för journalister och kritiska röster.
LÄS MER:Kuba tillåter ökat antal småföretag
“Den oroande nivån av restriktioner som aktivister och oberoende journalister nu påtvingas är som hämtat ur en Orwell-roman förlagd bland Havannas palmklädda gator. Polisnärvaron utanför deras hem och ständiga hot om gripanden är så ihärdiga att aktivisterna närmast är inspärrade i sina hem”, säger Erika Guevara-Rosas, Amerikachef på Amnesty international.
Så förändras Kuba:
• Ny konstitution
2019 antog Kuba en ny konstitution. Enligt svenska UD innehåller den ett antal formella förbättringar sett till mänskliga rättigheter och rättsväsendets oberoende. Samtidigt står det i konstitutionen att kommunistpartiet är samhällets och statens främsta ledande kraft. Dessutom finns ingen maktdelningsprincip att tala om.
• Enhetlig valuta
Efter 25 år med en konvertibel peso för turister, som kan jämföras med en dollar eller euro, och en peso för befolkning, som är värd betydligt mindre, har regimen nu avskaffat det dubbla systemet. Kvar finns en enda peso. Reformen bedöms vara viktig på sikt men har lett till ökade priser och att dollarvärdet på svarta marknaden rusat.
• Tillåter privata jobb
2010 tilläts den privata sektorn verka inom 127 yrken. De utdelade licenserna kom att domineras av serviceyrken som restaurangbranschen och taxiverksamhet. Nu öppnar den kommunistiska regimen för att privatisera tusentals jobb. Kvar finns i stället en lista på 124 jobb som inte är tillåtna; däribland sjukvård, utbildning och massmedia. Förändringen ska inte misstolkas som att Kuba nu blir en marknadsekonomi. För det saknas både den typ av rättsliga skydd och rättigheter för företag som känns igen från länder i Europa. Dessutom skulle statens andel av GDP behöva minska signifikant, enligt den kubanske ekonomen Pedro Monreal.
• Raúl Castro avgår
2018 avgick Raúl Castro som president på Kuba. Det var första gången på fyrtio år som landet hade en president som inte hette Castro. I hans ställe tillträdde Miguel Díaz-Canel. 89 år gamla Raúl Castro är dock fortfarande förstesekreterare i kommunistpartiet, men väntas avgå under våren.
Kubanska oberoende människorättsorganisationer uppskattar att mellan 70 och 130 politiska fångar satt i fängelse i landet 2019. Det svenska utrikesdepartementet bedömer också att den kubanska rättssäkerheten är särskilt svag för politiskt oliktänkande, oberoende journalister och människorättsförsvarare.
Trots riskerna fortsätter Luis Manuel Otero Alcántara och hans kompanjoner att protesterna på gatorna och via digitala kanaler. Och förväntningarna är enorma. Konstnären tror nämligen inte bara att livet på ön ska bli bättre, med ökad yttrandefrihet och minskat politisk förföljelse. Han menar att hela det kommunistiska enpartisystemet kan komma att falla.
– Men förändringen kommer att inte att ges som en gåva utan vara resultatet av hårt arbete, säger Luis Manuel Otero Alcántara uppeldat.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
