Hjälpen från Moskva upphörde när Sovjetunionen upplöstes. Nödår följde, den speciella perioden i kubansk historia. Nu upplever kubaner en ny svår tid. Det är brist på nästan allt och priserna stiger i en planekonomi med låga löner och pensioner och strypt av USA:s sanktioner och pandemin. Det slår mot den viktigaste källan till hårdvaluta, turismen.
– Efter utbrottet i mars förra året – det första fallet var en italiensk turist – stängdes Kuba ner. Länge var flygplatsen bara öppen för humanitära transporter. Vi jobbade mycket med svenskar som var här och hade problem att komma hem, säger Tomas Wiklund, Sveriges ambassadör i Havanna, till GP.
Under hösten såg det ljusare ut – vissa dagar utan nya kända smittade. Men i slutet av förra året vände det igen med nya nedstängningar. I Havanna infördes undantagstillstånd.
Kuba är öppet för turister igen, men det är inte helt enkelt, enligt Tomas Wiklund:
– Flygtrafiken har reducerats i regionen och över Atlanten och restriktioner införts. Det är krav på PCR-test för covid-19 innan man kommer hit. På flygplatsen får man ta ett nytt PCR-test och sedan ska man sitta i en karantän som avslutas med ytterligare ett test. I realiteten blir det i en vecka. För turister finns vissa specialrutiner.
LÄS MER:Kuba: Kris, brödköer – och eget vaccin
Antalet sjuka stiger mer än tidigare under pandemin, enligt Tomas Wiklund. I jämförelse har landet dock klarat sig lindrigt med knappt 50 000 bekräftade fall av smitta och drygt 300 avlidna i en befolkning som bara är något större än Sveriges.
– Redan vid minimal smittspridning vidtogs kraftiga åtgärder. De är vana att mobilisera och har förgreningar ända ut till lokal nivå. Smittspårningen är aktiv och folk sätts relativt kompromisslöst i karantän där smitta förkommer. Kuba har en stark hälsovård vad gäller bemanning med hög täthet av läkare och sjukvårdspersonal i ett husläkarsystem med mycket kontroller, säger Tomas Wiklund.
Kubansk vaccin kan snart godkännas
Vaccineringar har inte inletts. Av de inhemska vaccinerna har Soberana 2 kommit längst och visar ”uppmuntrande” resultat. Nu inleds en sista, tredje fas och inom kort masstester på frivilliga. Den kommuniststyrda regimens plan är att alla kubaner ska vara vaccinerade i år och att 100 miljoner doser ska framställas i en kommersiell produktion, även för export.
– Redan före pandemin betraktades situationen på Kuba som den värsta srdan specialperioden på 90-talet på grund av sammanbrottet i Venezuela, som är en nära samarbetspartner, det hårda embargot under Trump och strukturella brister och en långsam eller avstannad reformprocess på Kuba, säger Tomas Wiklund.
Pandemin stängde ner turismen från mars. Efter högsäsong i januari och februari var det 75 procents nedgång under 2020.
– Otroligt många människor har sitt levebröd från turismen. Dessutom har remitteringarna av pengar från utlandet, inte minst från kubaner i USA, gått ner med hälften. Kuba är också beroende av en import som har försvårats. En kronisk varubrist har förvärrats. Kubaner spenderar många timmar i köer för att köpa mat, och det är även problem vad gäller att begränsa smittspridning.
Det fanns en konvertibel peso för turister, som i värde var jämförbar med dollar eller euro, och en inhemsk för kubaner och som var värd mycket mindre. Nu finns bara en peso efter en valutareform som har varit tänkt länge.
– Jag tror att ekonomer är eniga om att det var nödvändigt, och de ekonomiskt reformvänliga krafterna har stärkts av krisen. Men det är svårt att genomföra reformer i ett så tufft läge, säger säger Tomas Wiklund.
Rusande valutakurser på svart marknad
Statligt anställda har fått höjda löner, men inte i takt med prishöjningarna. De som inte jobbar för staten har inte fått några automatiska löneökningar. Den fasta växelkursen mot dollarna är 1 till 24. Men på den svarta, informella marknaden är kursen uppe i det dubbla om inte mer, enligt Tomas Wiklund.
– Det är oklart hur länge man håller fast vid den fasta växelkursen. Risken är att man skapar nya obalanser med en växelkurs som inte motsvarar verkligheten och att allt mer av ekonomin flyttar över i den informella sektorn, säger han.
Kubaner söker sig till hårdvaluta om de kan.
– Det är en utmaning om bara den som har anhöriga i utlandet, jobbar på ett internationellt företag eller inom turistnäringen får en privilegierad position. Det finns också butiker där man betalar i dollar eller annan utländska valuta och där det finns mer varor än där du handlar med peso. Det skapar kraftiga reaktioner i sociala medier om ojämlikhet.
LÄS MER:Kuba tillåter ökat antal småföretag
Tidigare fanns 127 olika yrken som kubaner kunde få licens för att bedriva privat. Listan har ökat till omkring 2 000. Men fortfarande är 125 inte tillåtna, till exempel massmedia, publicering av böcker och vissa akademiska yrken.
– Det finns saker vi reagerar negativt på från svenskt perspektiv. Det är ändå ett positivt steg för en helt nödvändig modernisering och privatisering av de kubanska ekonomin, säger Tomas Wiklund.
Under Barack Obama förbättrades relationen till USA. För Obama gynnade inte isolering en demokratisk utveckling. Han kom på besök, ambassader öppnades, flyglinjer etablerades och kryssningsfartyg kom till Havanna med amerikaner. Planer på investeringar presenterades och sattes i verket. Under Donald Trump, med stark väljarbas bland exilkubaner i Florida, har Kuba åter isolerats. En av hans sista åtgärder var att föra upp landet på listan över stater som sponsrar terrorism.
LÄS MER:USA lägger till Kuba på statsterrorlista
Kubaner hoppas på återgång under Biden
Nu gör Joe Biden en översyn av USA:s politik.
– Kubanerna hoppas på en återgång till den normaliseringsprocess som inleddes under Obama, att det ska bli lättare att resa till Kuba igen och även att remittera pengar. Embargot drabbar kubaner i allmänhet ekonomiskt. Jag tror att man förväntar sig att Kuba inte betraktas som en sponsor av terrorism. Men om den nya administrationen gör ett omtag av politiken i sin helhet vet vi inte.
LÄS MER:Bidens viktigaste utmaningar efter att Trump lämnar
Utsikterna skulle öka om Kuba tog tydliga kliv mot att stärka respekten för mänskliga rättigheter, enligt Tomas Wiklund:
– En dialog initierades i slutet av förra året mellan en sammanslutning av kubanska kulturarbetare och aktivister med kulturministeriet. Det var positivt att regeringen öppnade för det. Men det har såvitt vi sett fallit samman.
EU har ett avtal av dialog och samarbete med Kuba.
– Det är en bra plattform för breddade diskussioner. Vi tycker det är viktigt att EU använder den även i de svåra frågorna. Där har vi en möjlighet att driva en tydlig, principfast och proaktiv dialog till stöd för mänskliga rättigheter och civilsamhällets utrymme. Det försöker Sverige främja.
