Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Ingrid Lomfors: Misstag att se antisemitism från muslimer som det enda stora hotet mot judar

Svenska politiker, debattörer och ledarskribenter pekar ut muslimsk invandring som det största hotet mot Sveriges judar. Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia, varnar för att skuldbelägga en viss invandrargrupp och riskera att bortse från hotet från högerextremister – och den antisemitism svenska judar möter i vardagen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dokumentärfilmen "Besa: the promise" från 2012 får vi följa en muslimsk mans resa till Israel. I bagaget har han en judisk bönbok. Den tillhör en tysk-judisk flykting som var gömd i det muslimska Albanien under det andra världskriget.

LÄS MER: Maas varnar för växande judehat

Berättelsen om de muslimska familjer som räddade judar under det andra världskriget är inte särskilt känd. Yad Vashem, det israeliska museet och arkivet till Förintelsens minne, har till uppgift att hedra de ”rättfärdiga bland folken”, det vill säga de icke-judar som med risk för eget liv räddade judar undan Förintelsen. Bland dessa hjältar, som hedras på museet i Jerusalem, finns muslimer i flera länder, även muslimer som vid tiden var bosatta i det nazistiska Europa.

I flera länder, däribland Sverige, hörs numera allt oftare en högljudd och stark kritik mot invånare med muslimsk identitet och bakgrund, för att hysa anti-judiska föreställningar.

I flera länder, däribland Sverige, hörs numera allt oftare en högljudd och stark kritik mot invånare med muslimsk identitet och bakgrund, för att hysa anti-judiska föreställningar. Svenska politiker, debattörer och ledarskribenter pekar ut den muslimska invandringen som det största hotet mot Sveriges judar. Diskussionen är ofta förenklad och generaliserande.

Tidigare attitydundersökningar vi gjort har visat att negativa och ambivalenta uppfattningar om judar är högre bland personer som identifierar sig som muslimer. Mer forskning måste givetvis göras på området, men sannolikt är det flera faktorer som spelar in för graden av antisemitism; exempelvis utbildningsnivå, vilken generation man tillhör och den politiska kulturen i det land man vuxit upp.

LÄS MER: Tacka kvinnorna som tog varningen på allvar

Invånare med muslimsk bakgrund eller tillhörighet är ingen homogen minoritet. När den israeliska historikern Yehuda Bauer besökte Sverige 2018 fick han frågan i SVT:s Agenda hur han ser på antisemitismen bland invandrare från Mellanöstern. Bauer svarade att det visst finns antisemitism bland dem men ”att betrakta migranterna som en grupp är ett stort misstag”.

För att kunna ta fram åtgärdsplaner och sätta in samhälleliga insatser för att bekämpa antisemitismen behöver vi göra en distinktion mellan den våldsbejakande extremismens uttryck och olika typer av fördomar. Det är viktigt att vi inte gör oss skyldiga till samma generaliseringar och kollektiva skuldbeläggning mot svenska muslimer, som görs mot judar. Bauer menar att: ”Om migrationen leder till ökad islamofobi i lokalbefolkningen, alltså hat mot muslimer, blir det en grogrund för antisemitism.”

Det är viktigt att vi inte gör oss skyldiga till samma generaliseringar och kollektiva skuldbeläggning mot svenska muslimer, som görs mot judar.

Sedan 2010-talet har flertalet dödliga terroristattentat mot judiska mål i Europa, inte minst vid flera tillfällen i Frankrike, framförts av förövare med islamistisk ideologi. I Köpenhamn 2015 dödade en muslimsk terrorist en ung dansk judisk säkerhetsvakt. I Göteborg 2017 kastade tre unga muslimska män en brandbomb mot synagogan. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att också många judar i Sverige menar att den våldsbejakande islamismen utgör det största hotet mot judiska institutioner. Liknande uppfattning finns bland judar i andra länder. Det är inte otänkbart att judar i Europa har tagit intryck av den djupa konflikt som fortfarande råder mellan Israel och de muslimska grannländerna, där hotet från det muslimska Hamas, Hizbollah mm är ett reellt hot mot den judiska statens existens.

LÄS MER: HD-beslut: Ung man utvisas efter synagoga-attack

Ändå är det ett misstag att betrakta antisemitism från muslimer som den enda, och kanske också största faran mot judar. Antisemitismen har en lång historia i Sverige, det är varken något nytt fenomen eller ett importerat problem. Antisemitism finns överallt, inom olika religioner, politiska grupper och ideologier.

Brottsförebyggande rådet menar i sin senaste studie av antisemitiska hatbrott, att den radikalnationalistiska miljön är den mest framträdande bakom antisemitiska hatbrott i Sverige. Flera studier visar att just högerextrema och nazistiska rörelser är på frammarsch, inte bara i större delen av Europa utan även i USA. Den är ett hot mot judar, lika mycket som den är ett hot mot det demokratiska samhället.

På senare år har flera attentat mot judiska mål i USA begåtts av gärningsmän med radikalnationalistiska motiv. Dödskjutningen vid synagogan i Halle, Tyskland hösten 2019, begicks också av en man med nazistiska motiv. När inga judar fanns att mörda sköt han ihjäl andra oskyldiga som kom i hans väg.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter publicerade 2018 den största undersökning som hittills gjorts av diskriminering och hatbrott mot judar. Rapporten visar att de utsatta upplever att antisemitismen inte bara kommer från extremistiskt håll eller från migranter. Svenska judar vittnar om att de också möter antisemitism i vardagen, på arbetsplatsen och i umgänget med vänner och bekanta. En form av antisemitism som sällan lyfts i samhällsdebatten.

LÄS MER: Om Synagogan kunde tala

Det finns anledning till oro. Vi vet från historien att hatet mot judar också slår mot andra grupper i samhället. Därför är det särskilt angeläget att bekämpa antisemitismen med rätt medel och insatser. Här är dock viktigt att skilja mellan anti-judiska hatbrott, attityder och fördomar. Vi måste också bekämpa islamofobi samtidigt som vi bekämpar antisemitism.

En förenklad och generaliserande diskussion av en komplex fråga vinner ingen på. Det gynnar inte det gemensamma arbetet med att förebygga och motverka antisemitism i Sverige.

Ingrid Lomfors är historiker och överintendent vid Forum för levande historia