Att göra ansvarsutkrävande intervjuer med Jimmie Åkesson är som att kasta pil på en geléklump. Inget fäster.
Järnrör, trollkonton, hetsande lokalpolitiker. Partirötter och vitböcker, öppen homofobi hos vice talmän, fylleslag och slagsmål bland företrädare.
Under två decenniers tid har de alla bemötts av den patenterade åkessonska krisföreställningen. Först den förskräckta skolpojken som tagits på bar gärning med att skolka, därefter ögonen som spärras upp i klotrund förvåning och till sist det snäsiga relativiserandet.
”Va, det hade jag inte en aning om. Det är första gången jag hör om det här. Men det är antagligen inte värre än i andra partier.”
Hittills har jag inte sett en reporter eller programledare som ens tagit sig förbi rampen på den teatern. Inte heller när det gäller Åkessons så kallade ”pudel” angående sin omdebatterade bröllopsgäst i tisdagens P1 Morgon.
Frågan är bara hur länge väljarna låter honom ligga där och tryna
Å andra sidan finns det en möjlighet att Åkesson lever i ständig ovetskap. Deniability – att dementera utan att ljuga – är hårdvaluta för ledningen i ett populistiskt parti. Aftonbladets politiska kommentator My Rohwedder skrev intressant om saken under måndagen – genom att inte informera Åkesson om händelser som alla andra partiledare med nödvändighet skulle behöva informera sig om bäddar partikamraterna i SD medvetet in sin storpappa i ovetskapens värmande dunbolster.
Frågan är bara hur länge väljarna låter honom ligga där och tryna? Det krävs trots allt en höggradig kognitiv dissonans för att bortse från en partiledare som ena dagen utlovar krafttag mot det systemhotande buset, rentav ser det som en av sina kärnfrågor, för att i nästa stund skåla med det på sin egen bröllopsfest. (Och andra fester innan dess.)
Man kan naturligtvis skratta åt det, det var för övrigt min första spontana reaktion. Samtidigt är det så här förtroendet för demokratier sakta men säkert förtvinar – i acceptansen av att dess företrädare säger en sak och gör en annan, att ingenting faktiskt betyder någonting, att allting bara är en show där ingenting någonsin får konsekvenser.
Ögonen må vara aldrig så förvånat uppspärrade.
Läs mer i GP Kultur:
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturchef Johan Hilton tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
