Här är några av de klassiska böckerna som ”tvättats”

Roald Dahl, Ian Fleming och Agatha Christie. Det är några av de författare vars böcker nu ”tvättas” på kränkande formuleringar. Men de är inte de första. Här är ett urval av de klassiker som rensats på stötande innehåll.

ANNONS
Bild: Annika Byrde

Roald Dahls barnböcker

I år kom beskedet att det brittiska förlaget Puffin gör ändringar i flera av Roald Dahls barnböcker för att de ska vara mindre kränkande. Några av de mer uppmärksammade förändringarna är att August Glupsk i "Kalle och Chokladfabriken" inte längre kallas "tjock" utan "enorm" och att de skalliga och perukprydda häxorna i Dahls bok "Häxorna" fått ett tillägg: "Det finns flera anledningar till att kvinnor bär peruk och det är inget fel med det". Efter protester backade förlaget. Nu kommer vissa av Roald Dahls barnböcker att ges ut i både en ny, ändrad version och i ursprungsversion.
Bild: Anonymous

Agatha Christies detektivromaner

Drottningen av detektivromaner är bland annat känd för sina serier om Hercule Poirot och Miss Marple. Likt flera brittiska författarskap görs nu ändringar i Agatha Christies böcker. Ett antal ord har strukits som ”orientalisk”, ”nubisk” och ”zigensk”. Därtill har ett helt textavsnitt tagits bort i boken ”Ett karibiskt mysterium” från 1964, vilket skildrar hur en man misslyckas med att upptäcka en svart kvinna i mörkret på vägen till hotellrummet. Redan 1939 ändrades ett verk av Agatha Christie. Boken ”Och så var de bara en” hade från början en annan titel som refererade till det så kallade n-ordet.
Bild: Matt Dunham

Ian Flemings böcker om James Bond

Inför 70-årsjubileet av böckerna om agent 007 meddelade förlaget tidigare i år att kontroversiellt språk tas bort eller ändras. Alla nyutgåvor ska förses med en varningstext om att böckerna skrevs under en tid då attityder som i dag kan uppfattas som stötande var vanligt förekommande. Till exempel kommer etniciteten på en bartender i "Åskbollen" och en butler i boken "Quantum of solace" inte att skrivas ut och nedsättande ord om svarta personer att tas bort. Sexscener ska också tonas ned.
Bild: Tobias Röstlund

Pippis pappa i Astrid Lindgrens böcker

Det har länge pågått en debatt om n-ordet i Astrid Lindgrens berättelser om Pippi Långstrump. Barnboksförfattaren själv brukar citeras i en intervju av Elisabeth Frankl från 70-talet, där hon berättar vad hon hade ändrat om hon skrivit böckerna i dag: ”Spiksäkert är att jag inte skulle ha gjort Pippis pappa till negerkung!”. På 2000-talet tillfogades ett förord av Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman som skulle förklara att historien om Pippi skrevs i en annan tid. 2015 kom beslutet att stryka ordet helt. Numera benämns Efraim Långstrump som ”Söderhavskung på Kurrekurreduttön”.
Bild: Frida Hedberg/TT

Gösta Knutssons ”Pelle Svanslös i Amerika”

Gösta Knutsson började skriva sina historier om ”Pelle Svanslös” redan i slutet av 1930-talet. 1941 kom boken "Pelle Svanslös i Amerika" där det från början förekom en dialog mellan Pelle och Morrhårs-Murre. Den senare får frågan om han är ”neger” men svarar nej och konstaterar att de ”kan man inte umgås med”. Pelle Svanslös kontrar då med att konstatera att det väl inte påverkar om en katt är snäll eller elak och att ingen lär vara så elak som Måns hemma i Sverige. 1977 ströks dialogen och fick först en anmärkning. Men även denna försvann i senare utgåvor, enligt Lillemor Torstensson, informatör och redaktör på Svenska Barnboksinstitutet.
Bild: Owe Sjöblom / Svd / TT

Åke Holmbergs ”Ture Sventon i Paris”

2011 drog bokförlaget Rabén & Sjögren in en planerad nyutgåva av Åke Holmbergs ”Ture Sventon i Paris”, som gavs ut för första gången 1953. Förlaget ville byta ut n-ordet mot ”svart” eller ”färgad”, men Sveriges författarförbund, som äger rättigheterna till boken, vägrade. Författarförbundets ordförande Mats Söderlund menade att ordet visserligen hade en rasistisk klang, men att det i sammanhanget också kunde ses som ett kulturarv. Han tyckte att förlaget kunde gett ut boken med ett förklarande förord, men förlaget höll inte med.
Bild: Personalities

Enid Blytons klassiska Fem-böcker

Enid Blytons klassiska Fem-böcker har varit omåttligt populära bland bokslukande barn sedan de gavs ut på 1950-talet men den brittiska författaren har också kritiserats för att ha en fördomsfull människosyn. När böckerna skulle ges ut i svensk nyöversättning på 70-talet byttes många av orden ut. Enligt en SVT-artikel ska ”illaluktande zigenare” ha bytts ut mot ”tältande tyskar” i en svensk översättning. 2010 kom också beskedet att det brittiska förlaget skulle modernisera språket i böckerna.
Läs mer

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS