Är det censur att ändra i gamla böcker för att läsaren inte ska bli kränkt? Både ja och nej, säger experter. Arkivbild.
Är det censur att ändra i gamla böcker för att läsaren inte ska bli kränkt? Både ja och nej, säger experter. Arkivbild. Bild: Albert Bonniers Förlag, NTB och TT

"Tvättade" böcker väcker debatt: Uppenbar risk

Nödvändig hänsyn eller historieförvanskning? Åsikterna om att tvätta gamla klassiker rena från kränkande ord och tveksamma formuleringar går isär.
– Det är inte alltid fel att ändra, men det är inte heller rimligt att korrigera allt som uppfattas som obehagligt, säger Jesper Bengtsson på Svenska Pen.

ANNONS
|

Att språkbruket i barnböcker moderniseras är inget nytt. Såväl Pippi Långstrump och Tintin som sångboken "Nu ska vi sjunga" har rensats från bland annat ordet "neger", ett begrepp som i dag ses som mycket stötande. Så kallad "samtidstvätt" förekommer också i vuxenlitteratur. Bara dagarna efter beskedet om att kränkande ord som "tjock" och "ful" i Roald Dahls barnböcker skulle ändras meddelade även Ian Flemings förlag att de nu gör ändringar i böckerna om Agent 007. Bland annat kommer man att ta bort etniciteten på vissa av personerna.

Jesper Bengtsson, ordförande i författarorganisationen Svenska Pen, menar att språkliga moderniseringar i böcker kan vara både rätt och fel – men att det finns en gråzon som komplicerar det hela. Böcker med ett föråldrat, nedsättande språk kan ibland ha ett värde som historiska tidsdokument, menar han:

ANNONS

– De säger något om hur man pratade och tänkte och tyckte på den tiden och det är viktigt att vi vet vad som hände i historien, säger Jesper Bengtsson.

Ser flera risker

– I fallet med Astrid Lindgrens böcker tyckte hon själv att det var rimligt att ta bort n-ordet men när det gäller Roald Dahl handlar det om hundratals förändringar som ändrar karaktären av hans berättelse. Förändringarna görs, vad jag förstår, av kommersiella skäl, och det tycker jag är allvarligt.

Jesper Bengtsson ser även andra faror med fenomenet samtidstvätt:

– En uppenbar risk är att det blir allt mer okej att tvätta texter politiskt, en annan är att man i konstnärlig verksamhet blir alltför känslig för vad omgivningen tycker. Då hamnar vi på en obehaglig plats, säger han.

Kristofer Andersson på förlaget Modernista, tror däremot inte att tvättandet av barnböcker kommer att nästla sig in även i vuxenlitteraturen.

– Eller jag hoppas åtminstone att det inte gör det. Förlagen i Sverige är inga lättkränkta snöflingor som städar i sina böcker av rädsla för att förlora kunder, säger han.

Fenomenet "sensitivity readers"

Modernista ger bland annat ut vissa av Raymond Chandlers klassiska deckare från 1940- och 50-talet, som har kallats såväl kvinnofientliga som rasistiska.

– Innan vi köper rättigheterna till en äldre bok kan vi diskutera om det är värt att ge ut den eftersom alla böcker inte tål tidens tand. Vi går inte in i efterhand och ändrar betydelsen av ord. Men ibland bör en bok som räknas till världslitteraturen få finnas tillgänglig trots ett föråldrat språk. Det bedöms från fall till fall, säger Kristofer Andersson.

ANNONS

Man anlitar inte heller så kallade "sensitivity readers" som är vanliga i USA och Storbritannien. Dessa har till uppgift att städa bort presumtivt stötande material.

– Nej, aldrig. Men jag kan förstå att det ibland finns skäl att vara extra noggrann, till exempel när det gäller barnböcker, säger Kristofer Andersson.

Anledningen till att "sensitivity readers" fick i uppdrag att rensa i Roald Dahls verk var att Roald Dahl Story Company köpts upp av Netflix, som vill göra filmer av hans verk.

– I det fallet inte bara rensade de i texten, de adderade ny text också. I en bok bar någon en peruk och där lade man till att det inte är något fel att bära peruk.

Efterhandscencur

Ett svenskt exempel är Bengt Anderbergs roman ”Amorina”, som beställdes i en ny volym av Författarcentrum väst och Göteborg läser för ett par år sedan. Utgåvan ska ha stoppats på grund av vad som sades vara ett ett fördomsfullt språk om romer och mörkhyade. Kritiker hävdade att det rörde sig om efterhandscensur av en svensk klassiker. Daniel Sandström, litterär chef och förläggare på Albert Bonniers förlag, håller inte med.

– Det handlade inte om att vi ville ändra i språket, det har vi inte rätt till och det vill vi inte. Vi uppmärksammade Göteborg läser på att boken innehåller ord som läsare kan reagera på. De valde då att backa och då fanns det inte längre ett underlag för en nyutgåva, det var Göteborg läser som vände sig till oss för att göra boken, och det var de som drog sig ur projektet, säger han.

ANNONS

Är det vanligt att ni i förväg uppmärksammar kunder på att böcker kan röra upp känslor?

– Nej, normalt sett brukar vi inte göra så, om man inte räknar de disclamers, vi har på vissa ljudböcker som har åldrats markant. Men i det här fallet hade Göteborg läser inte koll på att språket i boken kunde väcka anstöt.

Innebörden ändras

Ett annat exempel är Natalia Ginzburgs klassiker "Familjelexikon" från 1963 som debatterades friskt häromåret. Skulle man ta bort n-ordet, trots att det inte var alls lika laddat när boken skrevs?

– I översättningar är det mer komplicerat. Det finns en gråzon när innebörden och laddningen kring ett ord har förändrats radikalt över tid. En enskild replik kan plötsligt få en helt annan innebörd än den avsedda, säger Daniel Sandström.

Det slutade med att n-ordet ersattes med "grobian" istället.

Oavsett hur förlag gör, kommer de att mötas av protester, menar Daniel Sandström.

– Gör man ingenting blir många förbannade, gör man för mycket blir många också förbannade. Det gäller att hitta avvägningar där man inte gör avkall på historien.

Tvättade böcker i urval

Efter att strömningstjänsten Netflix köpte Roald Dahl Story Company för att göra filmer baserade på böckerna har vissa ord tvättats bort av så kallade "sensitivity readers". Efter protester kommer vissa av Roald Dahls barnböcker nu ut att ges ut i både i en ny, ändrad version och i ursprungsversion .

Ian Flemings böcker om agent 007 kommer att få en varningstext om "stötande attityder", meddelar förlaget. Vissa formuleringar tas bort helt medan andra får vara kvar.

En nyutgåva av Bengt Anderbergs "Amorina" stoppades 2021 av Bonnier på grund av "föråldrat språk" och n-ordet. Boken gavs senare ut av ett annat förlag.

En nyutgivning av Michel Houellebecqs ”Konkurrens till döds” försågs 2021 med en varning på grund av n-ordet.

I en nyöversättning av Natalia Ginzburgs moderna klassiker från 1963, ”Familjelexikon”, ändrades ”n-ordet” till ”grobian”. Enligt översättaren gjordes det i samförstånd med förlaget.

2015 blev Pippi Långstrumps Efraim Långstrump ”Söderhavskung” istället för "n-kung".

2013 lyftes historien om Barna Hedenhös amerikanska äventyr ut ur samlingsvolymen. Detta på grund av ett nedsättande ord om ursprungsbefolkningen.

Bokförlaget Rabén & Sjögren drog 2011 in en planerad nyutgåva av "Ture Sventon i Paris". Förlaget ville byta ut n-ordet mot "svart" eller "färgad", men fick nej från Sveriges författarfond som menade att ordet i sammanhanget kunde ses som ett kulturarv.

Förlaget Bonnier Carlsen anmäldes 2007 för att sprida rasism med ”Tintin i Kongo”.

Varningstext i böcker

I dag varnar förlagen ofta för känsligt och kränkande innehåll i gamla böcker med så kallad kontextualisering (disclaimers).

Genom att kontextualisera kan man förklara att texter är historiska dokument, istället för att ändra eller ta bort ord och formuleringar som kan uppfattas som stötande.

Ian Flemings böcker om agent 007 kommer att förses med en kontextualisering där det står: "Den här boken skrevs under en tid då uttryck och attityder som kan uppfattas som stötande av moderna läsare var vanliga".

När den brittiska tidningen The Times granskade 140 universitets kurslitteratur hittade man totalt 1 081 triggervarningar, bland annat i verk av William Shakespeare, Jane Austen, Charlotte Brontë och Agatha Christie.

Granskningen visade också att ett universitet hade plockat bort Strindbergs ”Fröken Julie” från en grundkurs i litteratur eftersom den innehåller diskussioner om självmord.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS