Badsäsongen nalkas
Kallbadhuset vid Styrsö Bratten på nordöstra Styrsö den 6 april 1898. Kallbadhusets muntra tinnar och torn signalerade att den nya tiden hade kommit till Göteborgs skärgård – i form av den nya typ av badturism som innebar att badaren faktiskt nedsänkte sig i havet. Badkulturen hade annars vuxit fram via karbad. Även de gaffelriggade nöjessegelbåtarna i förgrunden är en symbol för den nya tiden. Skärgårdskulturen, som i århundraden hade dominerats av kustbefolkningens bruksbåtar, var på väg att förändras i grunden. De segel med gaffel upptill och bom nertill som här syns hänga på tork framför kallbadhuset var trots allt av en typ som inte var helt obekant för fiskarbefolkningen. Längs västkusten seglade sedan länge gaffelriggade skonare. Nästa generations bermudariggade segelbåtar – ordet bermudarigg är belagt sedan 1920-talet – skulle komma att bli ett mycket större brott mot kustsjöfartens traditioner.
Dags för gummistövlar
Dessa två pojkar verkar överväga att ta ett skutt ner i Kungsbackaån denna majdag år 1947. Deras klädsel utgör en fin tidstypisk kollektion: äppelknyckarbyxor, liten pirka på huvudet, reservylletröja, knähöga strumpor och gummistövlar. Gummistövlarna hade hört till den svenska standardrepertoaren för lekande barn sedan 1920-talet. Kungsbackaån – längre upp kallad Lindomeån – har sitt utlopp i Kungsbackafjorden. En antydan om Kungsbackaåns besvärande benägenhet att översvämmas i samband med snösmältningen anas i de höga stenskodda husgrunderna till vänster.
Vita mössor i Kungälv
Det är den 31 maj 1922 och skärgårdsbåten ”Kungelf” tycks just ha lämnat kajen i Kungälv. Mängden av vita mössor under solskyddet på övre däck ger en antydan om att evenemanget är en båtresa för studenter.
Skärhamns nya stolthet
Trängsel i Skärhamn i början av april 1960. Förändringen gick snabbt inom kustsjöfarten i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. De gamla motorseglarna fasades ut. Året 1960 växte kustflottan med i genomsnitt nästan tre fartyg i månaden. De flesta var secondhandfartyg från utländska hamnar och av dessa kom den absoluta majoriteten – 19 stycken – från Holland. Precis som när engelska fiskesmacks kring sekelskiftet 1900 förvandlades till svenska fiskekuttrar behölls ganska ofta fartygens gamla namn. Sålunda kompletterades den svenska kustsjöfarten under dessa år med fartygsnamn som ”Pionier” och ”Breezand”. Men fartyget ”Toni”, som byggts i av varvet E J Smit & Zoon Schips i Westerbroek och sedan varit hemmahörande i den holländska hamnstaden Defzilj, fick ett svenskt namn när hon i mars 1960 överfördes till Skärhamns flotta. Ägare var bland annat Arvid Pettersson. När bilden tas har hon alltså blivit ”Tonsund”, med en lastkapacitet på 656 ton, ett alldeles nytt tillskott i den svenska handelsflottan. Kanske är det rentav detta som är fotografens ärende denna vackra vårdag: att fotografera Skärhamns nyaste praktfulla bidrag till kustsjöfarten. ”Tonsund” fick dryg tio år med Skärhamn som hemmahamn. I februari 1971 såldes hon och övergick till Vänersjöfarten.
Vårstädning ombord
Det hade varit en hård isvinter. Våren 1924, i skuggan av Götaverkens dominans, drog sig Lindholmens varv fram på reparationsuppdrag. Ett femtiotal fartyg – huvudsakligen ångare som behövde ompyssling – väntade vid kajerna. Någonstans i den brokiga röran på varvsområdet framställdes en järnbro. Som ett minne av en svunnen tid reparerades och omdanades också ett av Göteborgs sista kommersiella segelfartyg – Transatlantics järnbark ”Bohus”. Hon hade nyligen sålts till ett tyskt rederi. Bilden togs den 12 april 1924. Ett par veckor senare seglade hon söderut, under ny flagg, och ombyggd till skolskepp. Destinationen var, enligt en notis i Göteborgs Aftonblad, ”Pacifickusten”.
Kötthandel utomhus
Något lantligt och tidlöst vilar över detta fotografi av kötthandlare som säljer sina varor från öppen vagn och väger stycket med ett enkelt besman. Bilden uppges vara tagen i Göteborg – oklart exakt var – den 24 april 1926.
Brobyggare i Laholm
I mars 1942 övade värnpliktiga från Artilleri- och Ingenjörshögskolan med båtar och bromateriel. Platsen är Laholm.
Sandlådan provas i Landala
Den nya lekplatsen i Landala provleks en solig aprildag 1945. Till folkhemsprojektet hörde barnlekplatser, gärna med sandlåda eller gungor. I Stockholm fanns det redan på 1930-talet bemannade ”parklekar”. Fullt så raskt framåt gick det inte i Göteborg. Själva ordet ”lekplats” användes inte allmänt förrän på 1950-talet. Klädseln på fotografiet antyder att det är kallt trots solskenet.
Kyrkbranden i Hanhals
Hanhals kyrka brinner den 13 april 1936.
Dagen därpå skrev Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning:
”Elden började i det skifferklädda taket, och under brandens första timmar kunde ortsborna utan fara rädda de värdefullare inventarierna, men sedan spred sig elden till tornet och snart var hela kyrkan övertänd.”
En oväntad komplikation gjorde dessutom skadorna värre:
”Släckningshjälp begärdes från Kungsbacka, men eftersom kommunen ej har något avtal med Kungsbacka dröjde det rätt länge innan brandkåren släpptes till. Det nya brandbilen kom emellertid så småningom till platsen med nio man, men sedan visade det sig att det var omöjligt att skaffa vatten.”
Hanhals kyrka, invigd 1894, återuppfördes aldrig efter branden. I stället renoverades den medeltidskyrka som hade stått övergiven som ruin i ett par decennier. Det är denna nygamla Hanhals kyrka som i dag är en av Kungsbackas populäraste bröllopskyrkor.
[900 tkn]
Dagen därpå skrev Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning:
”Elden började i det skifferklädda taket, och under brandens första timmar kunde ortsborna utan fara rädda de värdefullare inventarierna, men sedan spred sig elden till tornet och snart var hela kyrkan övertänd.”
En oväntad komplikation gjorde dessutom skadorna värre:
”Släckningshjälp begärdes från Kungsbacka, men eftersom kommunen ej har något avtal med Kungsbacka dröjde det rätt länge innan brandkåren släpptes till. Det nya brandbilen kom emellertid så småningom till platsen med nio man, men sedan visade det sig att det var omöjligt att skaffa vatten.”
Hanhals kyrka, invigd 1894, återuppfördes aldrig efter branden. I stället renoverades den medeltidskyrka som hade stått övergiven som ruin i ett par decennier. Det är denna nygamla Hanhals kyrka som i dag är en av Kungsbackas populäraste bröllopskyrkor.
[900 tkn]
Badhuset som inte blåste bort
Tredje gången gillt. Två gånger hade Kattegatts stormar raserat kallbadhuset i vid Strandpromenaden i Varberg. När badhuset på våren år 1903 byggdes upp för tredje gången pålade man för evigheten. Byggnaden i tidsenligt orientalisk stil står kvar än i dag. Bilden är inte daterad, men unionsflaggan på kupolen avslöjar att tidpunkten inte kan vara senare än 1905. Det är också ett vackert exempel hur den ortokromatiska filmens svårigheter att fånga blå kulörer. Flaggans blå fält verkar följaktligen vara vita.
I Hallandsposten den 16 maj 1930 rapporterades om bygget:
”Vid badhusbyggnaderna pågå arbetet med rask fart. Pålningsarbetet till kallbadhuset är snart afslutadt och man har redan börjat det egentliga byggnadsarbetet i och med inläggandet af golfsyllarne. Inne i varmbadhuset äro f. n. målare, murare och timmermän i färd med att renovera.”
I Hallandsposten den 16 maj 1930 rapporterades om bygget:
”Vid badhusbyggnaderna pågå arbetet med rask fart. Pålningsarbetet till kallbadhuset är snart afslutadt och man har redan börjat det egentliga byggnadsarbetet i och med inläggandet af golfsyllarne. Inne i varmbadhuset äro f. n. målare, murare och timmermän i färd med att renovera.”
Bildprojektet ”Västkusten förr” går vidare. I dag presenteras historiska vårstämningsbilder från Bohuslän, Göteborg och Halland.
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
GP Göteborgiana
Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
