Bildprojektet ”Västkusten förr” – ett samarbete mellan Stampen Media och västsvenska museer – fortsätter. I dag står den göteborgska julen i centrum.
Julafton i svagdrickans tecken
Beteckningen ”ungkarlshotell” är en eufemism som numera har tagits ur bruk. I praktiken handlade det om en kommunal insats mot bostadslöshet.
Detta fotografi visar troligen julmiddagen på ungkarlshotell någonstans i Göteborg – datumet är den 24 december 1939. Detaljer antyder att festandet har varit måttfullt: alkholholfri svagdricka från Majornas bryggeri och två psalmböcker syns på bordet. Man tycks ha kommit till slutet av måltiden. Men varför är inte stearinljusen tända?
Detta fotografi visar troligen julmiddagen på ungkarlshotell någonstans i Göteborg – datumet är den 24 december 1939. Detaljer antyder att festandet har varit måttfullt: alkholholfri svagdricka från Majornas bryggeri och två psalmböcker syns på bordet. Man tycks ha kommit till slutet av måltiden. Men varför är inte stearinljusen tända?
Lussekaffe med lucia, mjöliga bagarpojkar, lussekatter, stjärngossar och glitter. Bilden är tagen någonstans i Göteborg den 13 december 1938. Då var det ”klassiska” svenska luciatåget som folklig rörelse ett knappt tio år gammalt fenomen. Det hade i princip tagit fart med ett tidningsarrangemang i Stockholm i slutet av 1920-talet. Sedan spreds det blixtsnabbt över Sverige. Det äldre västsvenska luciafirandet var mindre salongsfähigt och präglades av lätt berusade följen som drog runt och bankade på dörrar på ett sätt som för en nutida betraktare snarare för tankarna till halloween. Det var inte obegripligt att skolor och kyrkor snabbt och tacksamt anammade den nyare traditionen.
Grisen som går till sjöss
En fartygskock mottar det grishuvud som troligen snart kommer att dominera fartygets julbord. Det är den 20 december 1935. Rederimärket i skärmmössan är svårtolkat. Eventuellt rör det sig om Johnsonlinjen, det vill säga rederiet Nordstjernan.
Julskyltningen i Arkaden
Arkaden – byggnaden och den välvda genvägen mellan Norra Hamngatan och Östra Hamngatan – blev aldrig en äkta arkad. Det var meningen att valvbågar över gatan skulle förbinda två syskonbyggnader med varandra. Men aktiebolaget Göteborgs arkader fick slut på pengar efter att år 1899 ha byggt klart den första halvan. Arkitekten Frans Louis Enders hade ritat en trevlig svängd tegelbyggnad på fem våningar som rentav hade förberedda klackar i tornen för att kunna överbrygga gatan. Eftersom projektet aldrig slutfördes förrycktes för all framtid göteborgarnas allmänna uppfattning om vad en ”arkad” egentligen är: det blev helt enkelt en trevlig gata med butiker och en tegelbyggnad med tinnar och torn. När bilden togs kring jul 1969 var den gamla Arkadenbyggnaden dödsdömd. Den började rivas år 1972. Dagens Arkadenbyggnad öppnade 1974. I bildens vänstra hörn syns den yttersta delen av en av 1900-tals-Göteborgs snyggaste logotyper: musikhandeln Waidele.
Granen vid Gustaf Adolds Torg
Julgranen reses vid Gustaf Adolfs Torg år 1920. Julgransseden är ingen urgammal tradition i Sverige. Den första gång ordet ”julgran” dök upp i en göteborgsk tidning var den 31 juli (!) 1849 i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och då handlade det om danskt julfirande. På 1850-talet verkar en tradition med små bordsgranar ha nått Göteborg. Då annonserade tidningarna om julgranskulor och konfekt.
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
