En mor och tre barn vid Gustafsberg i Uddevalla. Bild: Bohusläns museum

Kristian Wedel: Sjömanskostymer, glada halmhattar och en ångvinsch– historiska familjebilder

Avståndet mellan rikedom och djupaste fattigdom kan i princip vara en sill.

ANNONS

Bildprojektet ”Västkusten förr” – ett samarbete mellan Stampen Media och västsvenska museer – fortsätter. I dag står familjebilder i centrum.

Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

En fotografisk bragd

Fru Hanne Mannheimer sitter för fotografen tillsammans med sina tre barn år 1865. Bildens komposition måste betraktas som en bragd inte blott av fotografen utan även av mamma Hanne och eventuella tjänsteandar i bakgrunden. Ty porträttfoto krävde ännu i mitten av 1860-talet att den porträtterade höll sig fullständigt stilla. Pojken i mitten, den femårige Otto, blev sedermera liberal politiker och riksdagsman. Den på bilden frånvarande fadern, Theodor Mannheimer, var jämte A O Wallenberg en av dem som lade grunden till ett modernt svenskt bankväsen.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Familjen Thorburn och den ångdrivna vinschen.

De arkivnoteringar som ledsagar äldre fotografier är ofta magra eller obegripliga. Men när det gäller detta fotografi har eftervärlden försetts med ett överdåd av upplysningar. Fotografiet uppges föreställa ett avskedstagande på fartyget ”Avena” vid Badön i Uddevallatrakten. Datumet är den 5 augusti 1896. Tidpunkten är 10.30 på förmiddagen. Bländare nr 2 har använts till ett objektiv från Svenska Express. Exponeringshastighet nummer 3 har tillämpats. Och framkallningen har genomförts med ”Hydroechinon, Eikonogen”. Fotografen var en ung blivande ingenjör vid namn Henry Thorburn. Han hörde till en ytterst välrenommerad – för att inte säga legendarisk – Bohuslänfamilj. Det var släkten Thorburn som ägde ”S/S Avenas” rederi. Bilden domineras i förgrunden av två detaljer som kan antas ha tilldragit sig KTH-studenten Henry Thorburns intresse: lastbommen och den troligen ångdrivna vinschen.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Det fattiga Bohuslän

Paret framför hemmet i Blåkullen på Brattön är en bild av den hopplösa fattigdomen i Bohuslän före den sista sillperiod som skulle komma att inledas 1877. Badläkaren Carl Curman tog fotografiet på 1860-talet. Bohuslän var en nästan bortglömd och stenig provins, ofta plågad av kolera. Just Blåkullen på Brattön hade därtill förföljts av onda rykten. Hit – till ”Blåkulla” – ansågs häxorna föra barn på nätterna. I dag är Brattön ett fridsamt naturreservat i Kungälvs kommun.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Pojken i sjömanskostymen

En mor och tre barn vid Gustafsberg i Uddevalla. Klädseln tyder på att bilden är tagen cirka år 1900. Modet med sjömanskostymer för pojkar hade börjat i England i mitten av 1800-talet. Fotografen Per Bergin var läroverksadjunkt i Vänersborg. Han ägde en villa i Uddevalla från 1899 fram till sin död år 1921.
Gustafsberg brukar räknas som Sveriges äldsta badort. Hit skickades sommaren 1804 den klene fyraåriga prins Gustav. Han fick plaska med en leksaksbåt i ett träkar. Borgmästare,, grosshandlare och präst stod bredvid karet och tittade med vördnad på spektaklet. Prinsen var en tidig celeber badgäst. Ringarna på vattnet från detta badkar förändrade så småningom hela västkusten.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Det demokratiserade badandet

Fyra flickor i moderiktiga halmhattar – och kanske en liten pojke – i badorten Gustafsberg utanför Uddevalla. Det är sommaren 1894. När bilden togs hade Gustafsberg en sekellång historia som badort. Under denna tid hade badandet både förändrats och demokratiserats – från att inledningsvis varit kostsamt och läkarövervakat till ett mer lekfullt och friluftsbetonat sommarfirande. Men även på 1890-talet var det blott en ytterst liten minoritet som hade råd att leva pensionatsliv vid havet. Det verkligt folkliga badandet skulle fortfarande dröja några decennier.
Västkusten förr

Dagerrotypfamiljen

John Norrie med familj, troligen sommaren 1846. Denna dagerrotyp är det äldsta bevarade göteborgska fotografiet. Fotografen Olof Rydeberg annonserade i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning.
Undertecknad, som alla dagar träffas hemma, porträtterar med Daguerreotyp. Hr Bokhand. Gumpert skall säkerligen hafva godheten upplysa efterfrågande om mitt arbetes beskaffenhet. Götheborg d. 15 juli 1846. Olof Rydeberg.
Dagerrotypisten Rydeberg tycks ha varit en rastlös man. Han byggde även eldstäder och jobbade som journalist och fotograf. Han var ingen särskild framstående fotograf och han var inte heller den förste dagerrotypist som varit i verksam i Göteborg. Men slumpen har gjort att just denna ruta på en skotsk immigrant och hans familj från sommaren har råkat bli det äldsta bevarade göteborgska fotografiet.

”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier

”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.

I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.

Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.

GP Göteborgiana

Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Ämnen i den här artikeln

Museer
Stampen
ANNONS